Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

7 april 2009

Rädslans inverkan på minnet

Vad som händer i hjärnan när vi blir rädda och vad det har för effekter på minnet har studerats i den avhandling i psykologi, som försvaras vid Uppsala universitet. Genom att låta spindel- och ormfobiker titta på bilder av spindlar och ormar har de lyckats kartlägga betydelsefulla processer i hjärnan.

Amygdala är en struktur djupt liggandes i tinningloben, och är speciellt betydelsefull för att bearbeta känslomässiga stimuli från alla sinnen och som ser
till att vi svarar på ett, för situationen, adekvat sätt. Exakt hur detta går till när vi blir rädda har inte studerats tidigare hos oss människor.

– Vi har tittat på hur amygdalas aktivitet samspelade med övriga delar av hjärnan. Genom att låta spindel- och ormfobiker titta på bilder som gjorde dem rädda kunde vi visa att amygdala aktiverade hjärnområden som tidigare associerats med kontroll över kroppens rörelser och igenkänning av objekt, samt känsloreglering, säger Fredrik Åhs.

Han säger också att en tolkning av de här resultaten skulle kunna vara att amygdala förbereder kroppen för handling och skärper varseblivningen. Kliniskt är det intressant att förstå hur andra delar i hjärnan kan tysta ner amygdala i de fall det visar sig att det som initialt kanske skrämde oss visade sig vara något ofarligt.

– Därför har vi även studerat hur en del i mittersta delen av pannloben relaterade till amygdalas aktivitet. Det visade sig att ju högre aktivitet man hade i den här delen, desto mindre aktivitet hade man i amygdala. De här resultaten ligger i linje med tidigare studier som pekar på att pannloben kan reglera amygdalas aktivitet, säger Fredrik Åhs.

Det här kan också vara en förklaring till hur vi kan kontrollera känslouttryck, vilket delvis förklarar hur psykoterapi kan fungera, berättar Fredrik Åhs. Han säger också att känslor gör det lättare att minnas saker och en ofta använd kategorisering av känslor är om de upplevs som positiva eller negativa, samt hur uppe i varv de får oss att känna oss. Enligt den här modellen skulle rädsla kategoriseras som negativ och uppvarvande.

För att besvara frågan om det är graden av negativitet eller graden av uppvarvning som har en positiv effekt på minnet och hur amygdala är involverad i denna process lät de samma spindel- och ormfobiker titta på bilder av ormar och spindlar och studerade sedan tinninglobens minnessystem.

– Genom att direkt mäta graden av uppvarvning och negativ upplevelse kunde vi visa att ju mer aktiv amygdala var, desto mer upphetsad var man och desto mer aktivitet hade man i parahippocampus, en sedan tidigare känd minnesstruktur i tinningloben. Aktiviteten i parahippocampus var i sin tur direkt relaterad till minnesprestation, säger Fredrik Åhs.

Det gick däremot inte att påvisa att den negativa aspekten av känslan uppvisade en liknande relation till aktivitet i amygdala och parahippocampus. Därför drogs slutsatsen att amygdalas inblandning i minnesförstärkning är direkt kopplad till amygdalas inblandning i regleringen av graden uppvarvning.

– Amygdala verkar se till att vi förbereder oss för handling och förstärker vårt minne då vi hamnar i situationer som varvar upp oss, säger Fredrik Åhs.

Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta;
Fredrik Åhs, institutionen för psykologi
018-471 78 43, 073-614 74 12 eller Fredrik.Ahs@psyk.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera