Tema

Konst och textlig erotik i Gunnar Ekelöfs författarskap

Gunnar Ekelöf var poet samt litteratur- och konstkritiker. Författarskapet präglas av relationen mellan litteratur och bildkonst, det vill säga det interartiella samspelet. När Ekelöf bedömde litteratur tog han bildkonsten till hjälp – och tvärtom. Många av hans dikter har bildkonstverk som inspirationskälla och med hjälp av bildkonsten kan olika dimensioner i Ekelöfs verk avgränsas. Det visar Ann Lundvall vid institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholm universitet.

Exempel på bildkonstverk som inspirerat Ekelöf är Eric Grates reliefer Skogsrå, Skogsgud/Näck (”Triptyk”, Dedikation 1934), den antika skulpturen av segergudinnan Nike från Samothrake (”Samothrake”, Non serviam 1945), Laokoongruppen (”Laokoon”, En natt i Otocac 1961) samt Nationalmuseums ikon av Joakim och Anna (”Joachim och Anna”, Sagan om Fatumeh 1966).

Genom dem uppenbaras nya dimensioner i dikterna, som den metapoetiska, där dikten uttalar sig om sin egen tillblivelse. Skapandets process sublimeras och blir ett slags textens erotik. Tack vare bildkonstverken kan en dialog avlyssnas, eller analysen av anknytningen till den grekiska mytologin fördjupas, säger Ann Lundvall.

Relationen mellan de traditionella konstarterna litteratur och bildkonst har en central plats i Gunnar Ekelöfs författarskap. I såväl recensioner som artiklar, essäer, anteckningsböcker och författarkommentarer samt brev återkommer han ständigt på olika sätt, inte minst terminologiskt, till sambandet mellan främst dessa två konstarter. Konstnärer diskuteras och Ekelöf associerar ofta till olika bildkonstverk. Detta blir tydligt också genom bokens många fina illustrationer till Ekelöfs texter i form av olika bildkonstverk, frontespiser och försättsblad i diktsamlingarna, samt några av Ekelöfs egna teckningar.

Ann Lundvall har i sin avhandling ett genusorienterat förhållningssätt. Med utgångspunkt i Ekelöfs dikter finns resonemang kring ”manligt” och ”kvinnligt”, samt ett ifrågasättande av dessa begrepps traditionella, schabloniserade innebörd. Dikterna innehåller ofta ett slags motbilder till dessa synsätt.

Inledningsvis behandlar hon Ekelöfs konstsyn i olika kommenterade texter. Dessa visar att Ekelöf redan i början av författarskapet var djupt engagerad i frågor kring konst, och sambanden mellan konstarterna, främst litteratur och bildkonst. Texterna ger en inblick i hur Ekelöf tänkte kring estetiska frågor, vilket blir grundligt belyst i avhandlingens första del.

I fyra diktanalyser belyser den sedan ovan nämnda dimensioner, det vill säga den interartiella och den metapoetiska dimensionen, genusaspekten, mytologi samt dialogicitet. Bildkonstverkens funktioner i dikterna analyseras och sätts i förbindelse med, förutom skapandets process, bilden av kvinnor och män i samhället och kulturen, samt konstnärsrollen.

Det mytologiska relateras till vårt moderna samhälle, där mycket är på förhand givet på grund av traditioner och konventioner, säger Ann Lundvall.

Tidigare forskning har huvudsakligen uppmärksammat dialogen med olika författare och författarskap i Ekelöfs diktning. I Ann Lundvalls avhandling är det dialogen med främst olika bildkonstverk som utreds. Delvis handlar det om ”ett slags fiktiva samtal mellan dikter och bildkonstverk”.

De dimensioner i Gunnar Ekelöfs författarskap som behandlas i analyserna är tidigare tämligen outforskade. Genusdimensionen är inte tidigare påvisad av Ekelöfforskningen. Avhandlingen, som gör en gedigen genomlysning av Ekelöfs konstsyn, innebär ett pionjärarbete.

Brev och författarkommentarer används emellanåt som stöd i analyserna. Men det är inte författarintentionen som utreds i avhandlingen. Poeten (tillika kritikern) Gunnar Ekelöf har inte tillåtits styra mitt avhandlingsarbete, hans verk har däremot fått göra det, säger Ann Lundvall.

Avhandlingens titel: Till det omöjligas konst bekänner jag mig, Gunnar Ekelöfs konstsyn. Relationen mellan litteratur och bildkonst i kommenterande texter och lyrisk praktik. Avhandlingen ges ut på ellerströms förlag.

För ytterligare information: Ann Lundvall, institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholms universitet, tfn 08-752 80 32, 073-788 83 78, e-post ann.lundvall@comhem.se, arbete: 08-445 39 04

För bild
08-1640 90, press@su.se eller http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5918&a=58456.

Konst och textlig erotik i Gunnar Ekelöfs författarskap

 lästid ~ 2 min