Artikel från Karolinska Institutet
16 februari 2009

Besvärsteckning och sporrar avslöjar nervsmärtan

Säkra, enkla och billiga metoder att ställa diagnos på patienter med nack- och ryggsmärta är att låta patienten själv skugga sina besvär på en ritning av kroppen och att använda markerande sporrar. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.

– För en erfaren behandlare tar det bara sekunder att ställa en preliminär diagnos. Metoderna kan ge en viktig vägledning om det är ett lokalt fel eller en nervstörning och i så fall vilken eller vilka nerver som kan vara påverkade, säger forskaren Bo Christer Bertilson.

I över 80 procent av fallen sammanföll diagnosen från en besvärsritning där patienterna själva skuggat sin smärta med resultaten från ett 60-tal olika kliniska tester, visar den nya avhandlingen från Karolinska Institutet. En slags sporre som rullas bimanuellt utmed huden visade sig bra för att testa smärtkänslighet. Totalt har 200 patienter från primärvården ingått i fyra delstudier där två behandlare oberoende av varandra har gjort kliniska undersökningar av deltagarna.

Bo Christer Bertilson, allmänläkare och idrottsläkare på Torvallakliniken har arbetat fram metoderna och använt dem på sina patienter under många år med gott resultat. Som forskare vid Centrum för allmänmedicin (CeFAM) har han nu även utvärderat dem vetenskapligt.

– Det är bra, enkla och användbara metoder. Vi i vården förlitar oss i många fall mer på avancerade apparater i stället för att använda händer och ögon och se hur och var patienten beskriver sina besvär, inte bara smärta, säger Bo Christer Bertilson.

Nack- och ryggbesvär är en växande orsak till sjukskrivning och förtidspensionering. Samtidigt är det idag svårt att hjälpa denna grupp. Bo Christer Bertilson ville hitta ett sätt att bedöma besvärsmönstret mer brett. En av studierna visar att 8 av 10 patienter som sökt för besvär i nacke, skuldra eller axel hade nervstörningar från ryggraden i det område där de upplevde sina besvär.

– Diagnosen blev att felet satt i ryggraden och inte i musklerna. Jag hoppas att resultat kan leda till att fler kollegor får upp ögonen för att spinalt utlöst neurogen smärta är vanligare än man tror och vara uppmärksamma på det när en smärtpatient ska utredas och behandlas, säger Bo Christer Bertilson.

Han menar att resultaten förhoppningsvis också kan ge många patienter en förklaring på sin smärta och därmed öka möjligheterna att få rätt behandling och ökad livskvalitet. En annan intressant upptäckt var att jämfört med MR-kamera gav bland annat sporrarna och besvärsteckningen betydligt fler fynd av neurogen påverkan.

Andra resultat i avhandlingen tyder på att patienter ofta underdriver sina besvär, snarare än överdriver. I en av studierna medger två tredjedelar av deltagarna att de har besvär på fler ställen som hör ihop med samma nervstörning när läkaren väl tog sig tid att fråga efter mer än vad patienten hade sökt för. Bo Christer Bertilson menar att läkare kan ha en tendens att inte låta patienten tala till punkt.

I framtiden hoppas han att läkarna kan göra smärtbedömningar via Internet. Patienten ska exempelvis kunna skanna in sin besvärsteckning eller hålla upp den framför en kamera.

– Om man någon gång kan använda ordstävet att en bild säger mer än tusen ord så är det här, säger han.

Doktorsavhandling: On the assessement of nerve involvement and dysfunction in patients with spinal pain, Bo Christer Bertilsson, CeFAM, Karolinska Institutet. Disputation ägde rum den 13 februari 2009. CeFAM är ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet.


För ytterligare information, kontakta:

Bo Christer Bertilson, CeFAM
Tel: 070-732 02 32
E-post: bo.bertilson@ki.se

Daphne Macris, informationsansvarig, CeFAM
Tel: 073-91 45 245
E-post: daphne.macris@sll.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera