Artikel från Örebro universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

10 februari 2009

Strokepatienter riskerar undernäring

Ätsvårigheter efter en stroke är ett vanligt problem som kan leda till undernäring. Trots detta förbises det ofta inom vården. Patienter beskriver sitt liv som en ensam kamp för ett normalt liv, eftersom de inte får den hjälp de behöver för att lära sig att hantera ätandet utifrån sina egna behov. Det visar en ny doktorsavhandling från Örebro universitet.

– Jag är förvånad över hur lite som görs för att förhindra och behandla undernäring hos strokepatienter, säger Eva Carlsson, som i dagarna disputerar i vårdvetenskap vid Örebro universitet.

Eftersom olika muskler är förlamade efter stroken, kan svårigheterna påverka alla de moment under måltiden som vuxna människor normalt inte behöver bekymra sig över: att orka sitta vid matbordet, att hantera maten på tallriken, att föra den till munnen, att hantera den i munnen och svälja. Att genomföra en hel måltid blir då en stor ansträngning och till det kommer ofta bristande aptit som sänker motivationen. Många lever också med rädslan att sätta maten i halsen och kvävas.

Svårt att svälja

– Väldigt många av dem som drabbas av stroke får svårt att svälja. Det kan bero på känselbortfall i munhålan och att de komplicerade muskelfunktioner som är inblandade när vi tuggar och sväljer inte längre fungerar normalt. Patienterna lever med risken att bita sig i tungan eller i munnen, eller att sätta i halsen och kvävas.

Eva Carlsson understryker dock att det finns mycket att göra för att hjälpa patienterna att hantera sina svårigheter och därmed bidra till en bättre livskvalitet. Men det förutsätter att man uppmärksammar problemet.

– Genom att göra en systematisk bedömning av varje patients förmåga att äta, kan vi identifiera problemen och ge rätt behandling och stöd. Sedan kan läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder och dietister bidra med sina specifika kompetenser efter behov.

Vårdplaner saknades

I de fall som Eva Carlsson undersökt saknades dock ofta sådana bedömningar. Av 15 patienter som enligt hennes bedömning hade stor risk för undernäring på grund av olika ätsvårigheter var endast två identifierade som riskpatienter enligt dokumentationen i patientjournalen. Och i många andra fall där ätsvårigheterna hade dokumenterats, saknades vårdplaner för hur dessa problem skulle hanteras.

Men även om undernäring är det allvarligaste problemet, handlar en god livskvalitet om mer än att tillföra näring. Många strokepatienter känner skam över sina svårigheter och undviker att äta med andra människor. Och det får stora konsekvenser för deras sociala liv, eftersom måltider och ätande är ett självklart och viktigt sätt att umgås i de flesta människors liv. En av de upptäckter som förvånade Eva Carlsson mest i undersökning var att det fanns så lite kunskap om hur livet med ätsvårigheter upplevs av de drabbade själva.

Att kunna äta utan rädsla och skam

– Min avhandling lyfter fram en stor grupp människor som lever med svårigheter i ett av de mest basala mänskliga behoven, att kunna äta utan rädsla eller skam. En grupp där vi i dag nästan helt saknar kunskap om hur de upplever sitt liv, vilka behov de har och hur de kan stödjas till att återfå glädjen att äta.

Eva Carlsson är sjuksköterska och har själv arbetat inom strokesjukvården. Nu är hon utvecklingschef på Lindesbergs lasarett och den första sjuksköterskan där som disputerar.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Eva Carlsson, 0581-854 50 eller 0702-30 66 93.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera