Vilken maskinkapacitet är det lönsamt för bonden att ha?
Att inte hinna utföra fältarbeten som sådd och skörd i precis rätt tid ger kostnader som lantbrukare måste beakta, bland annat vid maskinköp. Att ha en effektiv, men dyr, maskinpark måste vägas mot hur mycket grödorna tappar i värde om man använder billigare maskiner men t.ex. inte hinner tröska all säd innan regnen kommer. Om sådana ”läglighetskostnader” i växtodling handlar en avhandling av Carina Gunnarsson från SLU.
Med ökande priser på energi, gödsel och foderkoncentrat blir det allt viktigare att producera eget foder av hög kvalitet till minimala kostnader. På en svensk gård står kostnaderna för de maskiner som används i växtodlingen för omkring en fjärdedel av produktionskostnaderna. Att lantbrukare väljer rätt maskiner och använder dem effektivt kan alltså kan alltså betyda mycket för gårdens ekonomi.
En grödas värde påverkas både av skördens storlek och av dess kvalitet. Om man vill maximera värdet på en gröda finns ideala tidpunkter för sådd, skörd och andra fältarbeten. Värdet av de förluster som uppstår om ett fältarbete inte utförs vid den optimala tidpunkten kallas läglighetskostnader. Läglighetskostnaderna för ett visst fältarbete påverkas av eventuella förseningar av starten och därefter av hur lång tid arbetet tar att genomföra – och därmed av kapaciteten på de maskiner som används. Tidsåtgången kan också påverkas av väderorsakade avbrott och fördröjningar. Om läglighetskostnaderna inte beaktas riskerar man att underskatta kostnaderna och behovet av maskinkapacitet.
Carina Gunnarsson har i sitt doktorsarbete utvecklat modeller som gör det lättare att bedöma vilken maskinanvändning som är optimal vid vall- och spannmålsodling. De läglighetsfaktorer som ingår i beräkningsmodellerna tar bland annat hänsyn till hur skördens mängd och kvalitet påverkas av varje dags försening av sådd och skörd. I avhandlingen ges exempel på vilken betydelse dessa läglighetskostnader har för maskinkostnader och kapacitetsbehov på ett antal typgårdar.
I spannmålsodling uppkom större delen av läglighetskostnaderna då sådd eller skörd påbörjades senare än vad som var optimalt. Detta innebär att man kan minska läglighetskostnaderna i spannmålsodling genom att välja grödor och sorter med olika optimala tidpunkter för sådd och skörd.
Läglighetskostnaderna för försenad sådd och skörd av spannmål var högre i ekologisk än i konventionell odling, såväl per kilo som per hektar producerad spannmål. De högre läglighetskostnaderna gjorde att det var ekonomiskt optimalt med en större tröska med högre kapacitet vid övergång till ekologisk produktion. De minskade totalkostnaderna var dock små jämfört med om den mindre tröskan hade behållits. Skillnaderna beror framför allt på de mindre skördarna och de högre produktpriserna i ekologisk odling.
I vallodling på mjölkgårdar leder en senarelagd skörd till att man får mer grovfoder men sämre fodervärde, vilket styr läglighetskostnaderna i den modell som utvecklades för värdering av vall till mjölkproduktion. I Carina Gunnarssons beräkningar var läglighetskostnaderna tydligt högre i första skörd än i andra och tredje skörd. Detta innebär att det är särskilt viktigt att ha en effektiv maskinkedja vid första skörd. Läglighetskostnaderna varierade mycket i storlek mellan år.
Läglighetsfaktorerna användes också tillsammans med mer gårdsspecifika faktorer som påverkar skördekapaciteten, såsom tillgång på arbetskraft och transportavstånd, för att beräkna skördekostnader för olika maskinsystem med varierande maskinkapacitet och vallareal. Vid ökande vallareal minskade skördekostnaderna upp till en viss areal eftersom en ökad årlig maskinanvändning sänkte maskinkostnaderna per hektar. Därefter vägdes de sänkta maskinkostnaderna upp av ökade läglighetskostnader när skörden tog längre tid att slutföra.
Ett sätt att minska skördekostnaderna, särskilt om man har små arealer, är att leja in maskiner eller att ha maskinsamverkan med grannar. För att undvika höga läglighetskostnader är det dock viktigt att undvika förseningar i skörden.
Vallen värde om den skulle användas till produktion av biogas bestämdes med hjälp av en modell som tar hänsyn till hur skördedatumet påverkar skördens volym och den metanmängd som kan utvinnas. I de system som jämfördes var läglighetskostnaderna små så länge skördens inleddes vid optimal tidpunkt. När skörden utförs med flera samverkande maskiner är det viktigt att matcha de olika maskinernas kapacitet för att undvika outnyttjad kapacitet och minimera kostnader.
—————————–
Agronom Carina Gunnarsson, institutionen för energi och teknik, SLU, försvarade sin avhandling Timeliness costs in grain and forage production systems fredagen den 16 januari 2009. Opponent var Dr Padraig O’Kiely, Irish Agriculture and Food Development Authority, Teagasc, Grange Beef Research Centre, Dunsany, Co. Meath, Irland.
Kontaktinformation
Mer information: Carina Gunnarsson, 018-30 33 32 Carina.Gunnarsson@et.slu.se
