Tema

Enighet om EU-medlemskap suddar ut ideologiska skillnader

Om den politiska eliten är enig om att ett EU-medlemskap är önskvärt så upphör de ideologiska skillnaderna att spela roll. Det visar en ny doktorsavhandling i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Fördelarna med ett EU-medlemskap anses vara så stora att EU kan förmå kandidatländerna att göra nästan vad som helst, säger Andreas Bågenholm.

I avhandlingen Understanding Governmental Legislative Capacity. Harmonization of EU legislation in Lithuania and Romania studeras Litauens och Rumäniens anpassning till EU:s lagstiftning under åren 2000 till 2002.

Resultaten visar att det egentligen inte finns något politiskt motstånd mot införandet av den lagstiftning som krävs för ett EU-medlemskap. Oavsett vilket stöd regeringen har i parlamentet får den närmast total uppslutning från övriga partier.

– Å ena sidan kan det tyckas helt logiskt med tanke på att nästan alla partier har haft EU-medlemskap som högsta prioritet, säger Andreas Bågenholm.

Men å andra sidan är enigheten uppseendeväckande, eftersom många lagar berör områden där det råder oenighet, som till exempel skatte-, arbetsmarknads- och socialpolitik.
Stark ideologisk sprängkraft

Slutsatsen är att regeringar som lyckas koppla ihop frågor med stark ideologisk sprängkraft med en fråga där alla är överens, minimerar risken för ett nederlag.

– Men det kommer nog att bli svårare för de nuvarande och blivande kandidatländerna, inte minst Turkiet, att uppnå samma grad av inrikespolitisk enighet i alla EU-relaterade frågor, eftersom viljan att gå med i EU inte är lika utbredd i dessa länder, säger Andreas Bågenholm.

Trots den starka uppslutningen kring EU-medlemskap visar avhandlingen vidare att både Litauen och Rumänien tidvis har haft stora problem med att anta de planerade lagarna inom utsatt tid.
Resultaten visar entydigt att det är regeringen som bär det största ansvaret för förseningarna, medan parlamenten spelar en mindre betydelsefull roll.

– Påfallande ofta lämnas lagförslagen till parlamenten med alltför små tidsmarginaler för att de skall kunna antas i tid och i många fall till och med efter det att parlamentets deadline för godkännande har passerat, säger Andreas Bågenholm.

Avhandlingens titel: Understanding Governmental Legislative Capacity. Harmonization of EU legislation in Lithuania and Romania.

Fakultetsopponentens namn: Lektor Lars Johannsen, Århus universitet

Tid och plats för disputation: Fredagen den 5 december 2008, kl. 13.15, Sal 10, universitetets huvudbyggnad, Vasaparken, Göteborg.

E-länk: http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/18372

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Andreas Bågenholm, tel 84 55 05 (bost.), 786 51 96(arb.)
Avhandlingen kan beställas av andreas.bagenholm@pol.gu.se

Enighet om EU-medlemskap suddar ut ideologiska skillnader

 lästid ~ 2 min