Artikel från Uppsala universitet
26 november 2008

Mänskliga faktorn bakom trafikolyckor undersökt

Den mänskliga faktorn anses ligga bakom de flesta trafikolyckor och i många fall är det medvetna felhandlingar som är orsaken. Sonja Forward har i sin avhandling i psykologi studerat motiven bakom dessa närmare och visar att attityder, normer och andras beteende spelar en stor roll för hur man handlar.

Varje år dödas och skadas många människor i trafiken och enligt tidigare studier är den så kallade mänskliga faktorn inblandad i 90–95 procent av alla olyckor. Av dessa visades 63 procent bero enbart på den mänskliga faktorn. Denna information är inte tillräcklig för att minska antalet olyckor.

Mer specifika studier där förarens beteende analyserat har identifierat tre olika typer av mänskliga felhandlingar: misstag, rutinfel och medvetna felhandlingar.

Misstag kan bero på att föraren felbedömer hastigheten på ett annat fordon. Det kan också handla om att föraren blir bländad och därför inte ser en fotgängare som uppehåller sig vid vägrenen.

Rutinfel handlar om slarv eller glömska, föraren glömmer att ta på sig bilbältet eller lägger i fel växel.

Medvetna felhandlingar kan handla om att föraren inte följer de regler som finns och kör betydligt fortare än tillåtet eller att han/hon kör om ett fordon även om sikten är skymd. Och det är just dessa medvetna felhandlingar som tycks ligga bakom de flesta olyckor.

– Medvetna felhandlingar beror inte på bristande körvana utan på förarens attityder och normer, hur han eller hon värderar det egna beteendet. Ska man minska antalet olyckor behövs det ökad insikt om de faktorer som motiverar detta, säger Sonja Forward.

I sin avhandling undersöker hon orsakerna bakom två olika felhandlingar; hastighetsbrott och omkörning vid skymd sikt.

Resultatet visar att orsaken till att förare begår felhandlingar i 33-53 procent av fallen är förarens egna normer, attityder och hur han/hon upplever sig ha kontroll över situation. Hur man uppfattar att andra gör har också betydelse. Det sistnämnda hade särskilt stor betydelse i situationer som var riskfyllda, t ex om sikten var skymd.

– I denna situation använde alltså förare andra som referens och stöd för sitt eget handlande, säger Sonja Forward.

Att agera som ”tidigare”, dvs av vana, är också vanligt. Man tror helt enkelt att en handling inte ska leda till något negativt eftersom den inte brukar göra det. De som t ex körde om vid skymd sikt trodde inte i lika hög grad som de som inte gjorde det, att handlingen kunde resultera i en olycka.

Det fanns också ”ambivalenta” förare. De såg både positiva och negativa konsekvenser av en viss handling, men balansen rubbades vid stress och irritation.

Enligt Sonja Forward kan attityder och normer kan mycket väl vara irrationella såtillvida att förarna överskattar vinsterna och underskattar riskerna, men trots det kan det finnas en sorts rationalitet bakom beteendet.

– Detta gör att försök att öka trafiksäkert beteende i trafiken bör fokusera på dessa föreställningar, säger hon.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sonja Forward på Statens väg- och transportforskningsinstitut, 013-20 42 09, eller sonja.forward@vti.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera