Artikel från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

12 november 2008

Rehabilitering i hemmet bra för personer drabbade av höftfraktur

Rehabilitering i hemmet är bättre för personer som drabbats av en höftfraktur än sedvanlig vård. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin. Avhandlingen visar dessutom också att de drabbade blev mer rädda och försiktiga under en lång tid efter olyckshändelsen.

Höftfraktur är, jämte stroke, den vanligaste orsaken till sjukhusvistelse för äldre personer. Varje år opereras drygt 1 800 personer för en höftfraktur i Sverige. Efter en höftfraktur känner sig många handikappade, beroende och förhindrade att gå ut. Även rädslan att falla ökar vilket ytterligare bidrar till minskad fysisk och social aktivitet.

Under senare år har sjukhusanknuten geriatrisk hemrehab, som bland annat innefattar tidig inriktning mot hemgång och fortsatt träning med sjukgymnast och arbetsterapeut i hemmet efter utskrivning, prövats för dessa patienter. Eftersom utvärderingen av arbetssättet har varit bristfälligt har leg sjukgymnast Lena Zidén i sin avhandling jämfört 48 patienter som fått hemrehab med 54 patienter som fått sedvanlig vård, som inte innehöll någon organiserad rehabilitering efter utskrivning. Hemrehabprogrammet riktades in på att stödja patienternas tilltro på sin egen förmåga och balans samt att tidigt återuppta aktiviteter utanför bostaden. Alla deltagarna i studien följdes sedan upp vid ett par tillfällen i upp till ett år.

Resultaten visar att deltagarna i hemrehab var säkrare i sina dagliga aktiviteter, mer självständiga och aktiva och hade lättare att resa sig och gå. Skillnaden var störst direkt efter det att rehabiliteringen hade avslutats en månad efter utskrivning, men efter ett år var de fortfarande mer självständiga när det gällde personlig vård, hade bättre gångförmåga, högre tilltro till sin balans i dagliga aktiviteter och högre självskattad fysisk funktionsförmåga jämfört med gruppen som fått sedvanlig vård. Endast 14 personer av hemrehabgruppen och fem i gruppen som fått sedvanlig vård ansåg dock att de hade återhämtat sig helt.

Både sjukvård och socialtjänst kan dra lärdom av studiernas resultat. Det är viktigt att skapa fungerande vårdkedjor med fortsatt möjlighet till rehabilitering omedelbart efter hemgång och, för dem som behöver, även stöd och uppföljning under en längre tid efter skadan. En fråga är hur långt sjukvårdens ansvar sträcker sig – räcker det att laga benet och få upp patienten ur sängen och sedan överlämna resten till individen själv?
– Det är sannolikt att hemrehabprogrammet, som startade direkt vid inskrivning på sjukhuset genom att patient och anhöriga aktivt deltog i målsättning och utskrivningsplanering, har haft betydelse för hur snabbt patienterna kunnat återgå till dagliga aktiviteter efter utskrivning, säger Lena Zidén.

Vidare har Lena Zidén också intervjuat patienterna om deras erfarenheter av höftfrakturen.
– Patienterna beskrev att de hade svårare att röra sig och att klara sig självständigt i det dagliga livet, vilket också medfört att de blivit mer isolerade i hemmet. De upplevda negativa konsekvenserna för det dagliga livet kvarstod eller hade fördjupats ett år efter skadan. Patienterna hade blivit mer försiktiga och rädda och för en del medförde händelsen att de upplevde att döden kom närmare och att de inte vågade planera framtiden, säger Lena Zidén.

Lena Zidén anser att sjukvårdspersonal i samverkan med andra vård- och omsorgsgivare bör arbeta aktivt för att involvera patienterna och deras anhöriga i vård och rehabilitering och då inte enbart fokusera på de medicinska och rörelsemässiga behoven. Kunskaper om de skiftande konsekvenserna av en sådan skada, t ex ökad rädsla att falla, bör ligga som grund för hur man bemöter och stödjer patienten genom hela återhämtningsprocessen, även efter hemgång.

Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institution för neurovetenskap och fysiologi
Avhandlingens titel: Life after hip fracture – impact of home rehabilitation and patients’ experiences of the recovery process in a short- and long-term perspective
Avhandlingen är försvarad.
Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/18339

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg sjukgymnast Lena Zidén, telefon: 0735-661 698, e-post: lena.ziden@gu.se

Handledare:
Docent Margareta Kreuter, telefon: 0709–28 05 77, e-post: margareta.kreuter@fhs.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera