Att utöva fred – konfliktpreventionism, nyliberalism och den nya militären
Svensk militär ägnar sig alltmer åt fredsarbete och internationella insatser. Omställningen från invasionsförsvar till insatsförsvar har lett både till internationalisering och nya former av civil-militär samverkan. Bland annat samarbetar försvaret i dag med organisationer som Amnesty International.
I en doktorsavhandling i socialantropologi från Stockholms universitet har Mattias Viktorin kartlagt hur ett nytt fält – konfliktpreventionism – håller på att växa fram i skärningspunkten mellan säkerhetspolitik och humanitär hjälp.
Genom termen konfliktpreventionism analyserar avhandlingen förändringarna inom militären i relation till det ökande intresset för att förstå och hantera väpnade konflikter runt om i världen. I sådana sammanhang utgör samverkan mellan civila och militära aktörer ett allt vanligare inslag.
Avhandlingen visar att dessa civil-militära samarbeten ofta följer en ”nyliberal” organisatorisk logik, vilket tydliggörs inte minst genom ständigt återkommande termer som partnerskap, transparens och utvärdering.
Själva studien baseras på ett antropologiskt fältarbete som bedrivits under planeringen, genomförandet och utvärderingen av Viking 03 – en scenariobaserad civil-militär övning som organiserades av Försvarsmakten 2003. Viking 03 syftade till att förbättra civil-militär samverkan inom internationella fredsfrämjande insatser. Övningen involverade åttahundra deltagare från tjugosex olika länder.
Att på detta sätt skapa organisatoriska förutsättningar för att agera tillsammans framstår allt mer som ett mål i sig. Men även om många civila och militära aktörer är överens om att konfliktsituationer kräver samordnade insatser, är de ofta inte eniga om hur ett tillfredställande slutresultat bör se ut. Detta hindrar dock inte att man samarbetar med varandra.
– I stället för att arbeta mot ett detaljerat mål utgår man från ett gemensamt problem som man vill göra någonting åt. Till skillnad från en modernistisk planeringsrationalitet, där man vet i detalj vad man vill uppnå redan när man sätter i gång, omformas alltså innehållet ständigt i ett projekt som Viking 03. Fokus ligger på formen snarare än på innehållet, säger Mattias Viktorin.
Framväxten av konfliktpreventionism innebär med andra ord inte att en precis modell för att förstå väpnade konflikter håller på att fastslås. Genom nya samarbetsformer och en ny organisatorisk logik etableras i stället en viss inriktning för samtida omvärldsengagemang.
Avhandlingens namn: Exercising Peace: Conflict Preventionism, Neoliberalism, and the New Military.
Ytterligare information
Mattias Viktorin, Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 0736-46 60 95, e-post: mattias.viktorin@socant.su.se.
För bild
08-16 40 90 eller press@su.se
