Artikel från Uppsala universitet
10 november 2008

Brottsoffer med funktionshinder är en dold grupp

Ett funktionshinder kan spela stor roll för i vilka situationer man riskerar att utsättas för brott, men också för ens möjligheter att senare beskriva situationen i polisförhör. Både polis och socialtjänst måste bli bättre på att se detta, menar Denise Malmberg vid Uppsala universitet, som tillsammans med Kerstin Färm vid FoU Välfärd har undersökt funktionshindrade brottsoffers situation.

– Personer med funktionshinder är en dold grupp bland brottsoffer i vårt samhälle, och som det ser ut idag är det inte självklart att deras rättssäkerhet kan garanteras, säger Denise Malmberg, lektor och forskare vid Centrum för genusvetenskap.

Tillsammans med Kerstin Färm, forskningsledare vid FoU Välfärd, har hon undersökt hur polisen och socialtjänstens handikappomsorg hanterar ärenden då vuxna personer med olika funktionshinder är eller misstänks vara utsatta för brott och övergrepp. Studien, som nu publiceras i bokform, omfattar tre kommuner, alla inom samma län. Denise Malmberg och Kerstin Färm har samlat information med hjälp av intervjuer med ansvarig personal inom både socialtjänsten och polisen, enkätfrågor till mellanchefer inom socialtjänstens handikappomsorg samt brottsanmälningar som inkommit till polisen.

Studien visar att de brott personer med funktionshinder riskerar att utsättas för är av olika typ – ekonomiska och sexuella, men även våldsbrott, hot och trakasserier. Brotten och övergreppen sker i de miljöer funktionshindrade vistas i dagligen, och förövaren är ofta en person de bör känna tillit till – vårdpersonal, en anhörig, en god man, färdtjänst- eller taxichauffören. Forskarna menar att polisen och socialtjänsten behöver få bättre kunskap om vilka faktorer som påverkar dessa risker för brott och övergrepp.

– Polisen behöver inte själv ha den kunskapen, däremot bör de bygga upp expertnätverk som de kan använda sig av, säger Denise Malmberg.

Den andra slutsatsen av deras studie är att medvetenheten måste bli större om vad funktionshinder kan betyda i den rättsliga processen. Idag anges till exempel inte i polisens förhörsprotokoll ifall brottsoffret har ett funktionshinder. Det betraktas som alltför känsliga uppgifter, enligt Denise Malmberg. Samtidigt leder det till att många polisutredningar som rör personer med funktionshinder läggs ner i brist på bevis.

– Det är ett jättestort problem att man inte dokumenterar sådant och att man inte vågar lyfta fram de här frågorna. Om man till exempel har ett kognitivt funktionshinder kan det påverka ens förmåga att förstå frågor eller att komma ihåg vad som hände. Många förstår inte heller att de har utsatts för ett brott, och lyfter i förhören därför inte fram det som är viktigt ur rättslig synvinkel, säger hon.
Denise Malmberg och Kerstin Färm har ett förslag på hur man i den rättsliga processen kunde synliggöra funktionshinder, efter en modell som används i USA. Enligt förslaget skulle alla som är målsägande i en utredning få frågan om de har något funktionshinder som spelar en roll i sammanhanget.

– Man kan ju också ha funktionshinder som inte har någon betydelse för utredningen, påpekar Denise Malmberg.

Boken “Dolda brottsoffer. Polismyndighetens och socialtjänstens hantering av brott och övergrepp mot personer med funktionshinder” ges ut i Centrum för genusvetenskaps skriftserie Crossroads of Knowledge.

Kontaktinformation
För recensionsexemplar och mer information, kontakta Denise Malmberg, 018-471 22 78, e-post: Denise.Malmberg@gender.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera