Perssons och Putins 11 september-retorik förstärkte polariseringen
I den politiska retoriken efter terrorattackerna den 11 september 2001 ställdes demokrati mot terrorism och civilisation mot barbari. En ny avhandling från Umeå universitet jämför svenska och ryska politiska tal från tiden efter attackerna.
Terrorattackerna mot World Trade Center och Pentagon den 11 september 2001 gav upphov till en mängd retoriska uttalanden världen över. De politiska talen handlade i stor utsträckning om att formulera hotbilder förknippade med internationell terrorism.
Maria Dahlin undersöker i sin doktorsavhandling hur hotbilder framställs i sex tal från hösten 2001, tre av Sveriges dåvarande statsminister Göran Persson och tre av Rysslands dåvarande president Vladimir Putin. Båda uttalade ett starkt stöd för USA:s militära operation i Afghanistan och förordade internationellt samarbete mot terrorismen, t.ex. via FN. Putin erbjöd därtill direkt hjälp i Afghanistan, samtidigt som han använde terrorattackerna för att lyfta fram situationen i Tjetjenien som en hotbild kopplad till internationell terrorism.
Maria Dahlins analyser av talen visar att både Perssons och Putins retorik i stor utsträckning vilade på jämförbara och polariserande omvärldsuppfattningar. Demokrati ställdes mot terrorism, civilisation mot barbari. I Perssons tal handlade det oftast om beskrivningar som riktades in på identifikation med terroristattackernas offer. I Putins tal var beskrivningarna oftare fokuserade på terroristerna och deras handlingar.
– Sådana polariserande, svart-vita, beskrivningar förenklar problemet med terrorismen och försvårar för åhörarna att uppfatta problemet på andra sätt, säger Maria Dahlin. De starkt levandegörande beskrivningar som båda talarna använde sig av förstärkte polariseringen ytterligare.
I sin avhandling framhåller Maria Dahlin att det behövs mer nyanserade beskrivningar av problemet och tydligare redogörelser för de åtgärder som ska vidtas för att finna långsiktiga lösningar för säkerhetspolitiska frågor.
– De förslag på åtgärder som Persson och Putin presenterade i sina tal byggde i stor utsträckning på tankar om samverkan, säger Maria Dahlin. Om det hade lyfts fram och om man tydligare hade visat hur – och framför allt varför – man borde agera på de sätt som föreslogs, skulle det ha varit lättare för åhörarna att ta ställning till förslagen.
Lördagen den 15 november försvarar Maria Dahlin, institutionen för språkstudier, Umeå universitet, sin avhandling i nordiska språk med titeln Tal om terror. Säkerhetspolitisk retorik i Sverige och Ryssland hösten 2001. Disputationen äger rum kl. 10.00 i Hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Sven-Göran Malmgren, Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju kontakta gärna Maria Dahlin,
tel. 090-786 62 54 eller e-post maria.dahlin@nord.umu.se.
