Folk sägs upp enligt historisk turordning
Principen “sist in, först ut” användes vid personalnedskärningar långt innan den blev lagfäst. Det visar Tobias Karlsson, ekonomisk-historiker vid Ekonomihögskolan i Lund, i en studie där han undersöker de stora personalnedskärningar som genomfördes i Svenska Tobaksmonopolet under mellankrigstiden.
Den aktuella avhandlingen visar att mycket av den praxis som präglar nedskärningar idag har djupa historiska rötter. Av Tobias Karlssons studie framgår att “sist in först ut” även kunde användas av arbetsgivare som inte var bundna av avtal i frågan.
Under mellankrigstiden, liksom idag, kunde teknologisk förändring föra med sig att underförstådda överenskommelser på arbetsmarknaden omprövades. När cigarrtillverkningen mekaniserades i början av 1920-talet övergav Tobaksmonopolet den etablerade senioritetsprincipen. Mekaniseringen innebar att arbetet förenklades, och de seniora arbetarna behövdes inte längre för att lära upp nyanställda. Dilemmat för företaget var att de äldre arbetarna, som anställda i ett statsägt monopol, ansåg att de blivit lovade en stark anställningstrygghet. Lösningen blev att betala ut avgångsvederlag.
— Liknande fall, med företag som köper ut anställda för att kringå turordningsreglerna, är vanliga också på dagens arbetsmarknad. Mycket talar för att Tobaksmonopolet kom att bli mönsterbildande. En hel del av de åtgärder som monopolets ledning tog till blev senare praxis i andra industrier som behövde skära ned på personal. Avgångsvederlag är ett exempel, förtidspensioneringar och omskolningskurser för övertaliga är två andra exempel på nymodigheter som infördes av Tobaksmonopolet, säger forskaren.
Svenska Tobaksmonopolet skapades genom ett riksdagsbeslut 1914 för att stärka statsfinanserna. Företaget fick några första goda år, men när Sverige 1921 drabbades av en djup depression sjönk efterfrågan på cigarrer dramatiskt. Samtidigt introducerades de första automatiska maskinerna för tillverkning av cigarrer. Resultatet blev ett stort överskott på arbetskraft. Tobias Karlssons studie handlar om hur Tobaksmonopolets ledning och tobaksarbetarnas fackförbund hanterade den situationen. Särskilt knepig för företagsledningen var frågan om hur de manliga cigarrmakarna, som ofta hade fysiska handikapp och var skolade i en äldre hantverkstradition, skulle behandlas. Inom fackförbundet uppstod en diskussion om gifta kvinnors rätt till förvärvsarbete.
— Med hjälp av protokoll från styrelsemöten och företagets personalmatriklar ger min avhandling en unik inblick i vad som händer i ett företag som genomgår en nedskärningsprocess. Samspelet mellan parterna och resultatet av processen rekonstrueras på ett sätt som aldrig tidigare gjorts, säger Tobias Karlsson.
Tobias Karlsson disputerade den 27 september med avhandlingen Downsizing: Personnel Reductions at the Swedish Tobacco Monopoly, 1915-1939 vid Ekonomisk-historiska institutionen, Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Kontaktinformation
För mer information, och för att beställa avhandlingen, kontakta Tobias Karlsson på 070-2765847 eller tobias.karlsson@ekh.lu.se
