Tema

Brister i ledarskapet vid Riksrevisionens bildande

Händelser och personalkritik under de fem åren kring Riksrevisionens bildande beskrivs i en ny avhandling. Studien pekar ut ledarskapet som en avgörande faktor bakom många av de problem som har kantat reformen.

Den oberoende myndigheten Riksrevisionen, Sveriges högsta oberoende organ för nationell revision, bildades den 1 juli 2003 genom sammanslagning av Riksdagens Revisorer och Riksrevisionsverket (RRV).

Organisationsforskaren Louise Bringselius, Ekonomihögskolan i Lund, har följt arbetet från förberedelserna år 2002 till sommaren 2007. Resultaten presenteras i en nyutkommen doktorsavhandling.

Studien visar att medan det var stora problem med den administrativa kontrollen på myndigheten, var ledarskapet desto mer inriktat på kontroll när det gällde personalen.

Verksamheten kom att präglas av hierarki och distans efter riksrevisorernas tillträde. Detta är motsatsen till vad man brukar beteckna som nödvändigt för att motivera kvalificerad personal i denna miljö. Medarbetare på Riksrevisionen upplevde att de inte respekterades och missnöjet – personalmotståndet – växte.

– Genom att vara mer lyhörd för personalens kritik hade många problem kunnat åtgärdas tidigare. I stället återkom dessa år efter år, säger Louise Bringselius.

Man vet idag att det är mycket svårt att lyckas med sammanslagningar under förhållanden av högt personalmotstånd. Därför är det viktigt att en konstruktiv dialog upprättas mellan ledning och medarbetare och det kan ske på flera olika sätt. På Riksrevisionen berättade personalen i stället om hur kritik kunde leda till sanktioner och om hur en tyst kultur därför etablerades.

– Att man ska kunna uttrycka kritik som medarbetare är viktigt också av demokratiska skäl. Vår förvaltning måste vara öppen för synpunkter från både medborgare och medarbetare, eftersom den är en del av vårt demokratiska system. Det ligger i alla intresse att förvaltningen ska fungera optimalt, säger forskaren.

I avhandlingen beskrivs hur ett annat tillvägagångssätt hade kunnat förbättra processen kring bildandet av Riksrevisionen. Det handlar exempelvis om reellt – inte endast skenbart – personalinflytande, respekt för tidigare prestation, samt mindre och gradvisa förändringar. Vikten av att personal och ledning delar samma moralsyn lyfts även fram. En central slutsats är att ledarskapet är avgörande för ett lyckat reformarbete.

Louise Bringselius disputerar den 14 november med doktorsavhandlingen är “Personnel resistance in public professional service mergers: The merging of two national audit organizations” vid Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Avhandlingen kan beställas på 046-222 78 24 eller lri@fek.lu.se.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Louise Bringselius på 0708-33 00 30 eller louise.bringselius@fek.lu.se.

Brister i ledarskapet vid Riksrevisionens bildande

 lästid ~ 2 min