Tema

Nazityskland på film – mediemyt eller verklighet?

Bilden av Nazityskland på film och i dataspel bygger ofta på en mytisk bild där verkligheten blandas ihop med fantasi. I publiken är dock många kritiska, och föredrar en tydlig uppdelning mellan fakta och fiktion. Det visar Eva Kingsepp i en doktorsavhandling som läggs fram vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet.

I avhandlingen analyserar Eva Kingsepp huvudsakligen filmer och dataspel och intervjuar personer ur publiken och spelare. Fokus i analysen är frågor kring hur historien framställs inom populärkulturen och hur inslag av det mytiska påverkar historieuppfattningen.

– Det är tydligt att det finns en klyfta mellan medieinnehållet och publiken i fråga om synen på historien, säger Eva Kingsepp. Medan många av filmerna och spelen visar upp en förenklad bild med påtagliga mytiska drag, med kampen mellan det goda och det onda i centrum, vill många i publiken i stället ha en realistisk skildring som visar ”hur det verkligen var”.

Trots att mer än sextio år har gått sedan andra världskrigets slut är Nazityskland fortfarande högaktuellt inom populärkulturen. Ständigt kommer nya filmer, dokumentärer, dataspel, romaner, populärhistoriska böcker och artiklar på temat, och intresset verkar inte mattas av.

Undersökningen, som bland annat omfattar över tvåhundra filmer, visar att den förenklande, spektakulära ”mainstream-bild” som finns av Nazityskland, Hitler och andra världskriget inte är fullt så dominerande som många i publiken menar. Men ändå har den fått ett så stort genomslag att den idag kan sägas ingå i vårt västerländska kollektiva minne av epoken.

– I mainstream-bilden finns klara drag av den traditionella myten, där världen ytterst styrs av övernaturliga makter. Hitler har fått överta Djävulens plats som representant för det omänskligt Onda, vilket gör hans medföljare till abstrakta Ondskans tjänare istället för vanliga människor med ansvar för sina handlingar. Därigenom blir det också svårt att försöka sätta sig in i de enskilda människornas agerande, och i förlängningen att kunna relatera händelserna under nazitiden till någon annan plats och tidsepok. ”Att lära av historien” blir då bara en tom fras, eftersom människorna i myten inte är människor som vi, säger Eva Kingsepp.

– I många av filmerna, och särskilt i flera av dataspelen, blir detta förhållande mycket tydligt, säger Eva Kingsepp och fortsätter. De bilder av Hitler och Nazityskland som målas upp i populärkulturen utgör ofta en blandning av fakta och fiktion, och resultatet blir därför en ”fantastisk” verklighet, med starka drag av t.ex. fantasy och science fiction, vid sidan av den verkliga. Det finns därför mycket som talar för att historien i detta fall håller på att förvandlas till en myt med traditionellt religiösa drag, samtidigt som det finns ett auktoritärt sanningsanspråk som inte förväntas bli ifrågasatt.

En konsekvens av detta kan enligt Eva Kingsepp bli att verklighet och fiktion kring viktiga händelser i vår historia blir så uppblandade att det kan bli svårt att se nyanser och dra paralleller till dagsaktuella händelser som kan förklara varför vissa saker händer även idag.

Avhandlingen ”Nazityskland i populärkulturen: Minne, myt, medier” finns att ladda ned som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=8164

Disputationen äger rum fredagen den 10 oktober, kl 10.00 i JMK-salen, Garnisonen, Karlavägen 104, Stockholm. Opponent är Göran Bolin, professor, Södertörns högskola.

Ytterligare information
Eva Kingsepp, institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet, tfn 073-919 12 70, e-post kingsepp@jmk.su.se.

Nazityskland på film – mediemyt eller verklighet?

 lästid ~ 2 min