Artikel från Linköpings universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

28 augusti 2008

Därför dör transplanterade insulinceller

Ett försök till behandling av typ 1-diabetes är att transplantera insulinproducerande cellöar. Men dessa har visat sig vara kortlivade och ingreppet måste göras om. Nu visar forskare vid Linköpings och Uppsala universitet att bildning av proteintrådar, amyloid, i de transplanterade cellerna kan vara en orsak till att de dör.

Hittills har det varit okänt varför insulinproduktionen upphört. Upptäckten som nu publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine kan ändra inriktningen på diabetesforskningen.

Försöken med transplantation har pågått under mer än 30 år. Hundratals patienter har fått friska insulinproducerande så kallade Langerhanska öar från bukspottkörteln hos donatorer. Transplantationen som vanligtvis innebär att cellöarna sprutas in i levern går oftast bra och patienterna slipper till en början ta insulin. Men efter ett eller ett par år upphör de nya cellerna att producera insulin.

– Vi har studerat detta på möss men av naturliga skäl har det varit svårt att göra på människor. Nu har vi fått möjlighet att undersöka sådana transplantat hos en person med typ 1-diabetes, säger Gunilla T. Westermark, universitetslektor i cellbiologi vid LiU.

I nära hälften av de undersökta cellöarna, 43 procent, fann forskarna klumpar av amyloid.

– Vi vet sedan tidigare att amyloidbildning är ett stressymtom som leder till celldöd vid typ 2-diabetes. Kanske är det samma sak som händer vid en transplantation, då cellerna utsätts för hög stress, säger Gunilla T. Westermark.

Intressant nog fanns en hel del opåverkade cellöar kvar i den undersökta levern. Om man kunde förhindra amyloidbildningen på ett tidigt stadium skulle cellerna kunna fortsätta att producera insulin. En tänkbar strategi är att skapa ett läkemedel, en annan att ändra metoderna vid transplantationen så att stressen minskar.

Rapporten Widespread amyloid deposition in transplanted human pancreatic islets av Gunilla T. Westermark, Per Westermark, Christian Berne och Olle Korsgren publiceras i New England Journal of Medicine 28 augusti.

Kontaktinformation
Kontakt:
Gunilla T. Westermark 073-4245812

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera