Arbetsvillkoren för socialsekreterare måste förbättras
Arbetet som socialsekreterare med ansvar för att utreda barn och unga som misstänks fara illa är ett svårt och kravfyllt arbete som oftare än andra jämförbara yrken innebär tidspress och övertidsarbete. Många kommer direkt från socionomutbildningen (trots att arbetet brukar beskrivas som det svåraste inom socialtjänsten) och arbetar oftare i utsatta områden och i arbetsgrupper där många andra är nya och/eller på väg att söka nytt arbete. Det visar en ny doktorsavhandling vid Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet.
Avhandlingen visar att många socialsekreterare – och särskilt de nya i yrket – arbetar under förhållanden som ger anledning att ifrågasätta hur förutsättningarna för bedriva ett kvalificerat arbete ter sig. De mer övergripande slutsatserna är att arbetsvillkoren för yrkesgruppen behöver förbättras för att i förlängningen kunna garantera att de barn och unga som är i behov av socialtjänstens insatser kan få den hjälp de behöver.
– Den bild som tydliggörs i min avhandling ger anledning till att ifrågasätta i vilken mån det är möjligt för socialsekreterarna att arbeta på det sätt de själva önskar och som Socialtjänstlagen föreskriver, säger Pia Tham vid Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet.
Resultaten i avhandlingen baseras på en enkätundersökning bland drygt 300 socialsekreterare i Stockholms län som alla arbetade med utredningar av barn och ungdomar. Svarsfrekvensen var mycket hög, endast 3 procent av enkäterna blev obesvarade. Enkäten handlade om hur man upplevde sitt arbete (krav, ärendemängd, övertidarbete, svårighetsgrad, rollkonflikter, hot och våld) och den organisation man arbetade i (stöd, ledarskap, organisationsklimat).
I den första av avhandlingens fyra delstudier jämförs situationen för nya i yrket med mer yrkeserfarnas. Resultaten visade att de nya oftare arbetade i mer utsatta områden och oftare arbetsgrupper där fler var nyanställda/nyexaminerade och på väg att söka nytt arbete. Trots att en del resultat visade att de nya skyddades på sina arbetsplatser skattade de sin hälsa något sämre och en dryg fjärdedel hade redan övervägt att byta yrke.
Sambandet mellan arbetsvillkor och avsikt att söka nytt arbete undersöktes i den fjärde delstudien. Studien visade att det inte var svåra arbetsuppgifter eller höga krav som hade betydelse för om man var på väg att söka nytt arbete, utan missnöje med hur den organisation man arbetade i fungerade, främst avseende i vilken mån man belönades för ett väl utfört arbete, upplevde sig väl omhändertagen och i vilken utsträckning ledningen intresserade sig för de anställdas hälsa och välbefinnande.
– Personalomsättningen visade sig också vara hög – trots att 54 procent av socialsekreterarna endast arbetat i högst två år på sina arbetsplatser hade 48 procent av de 309 socialsekreterarna planer på att söka nytt arbete, säger Pia Tham.
I den andra delstudien jämförs socialsekreterarnas beskrivningar av sitt arbete och sina arbetsvillkor med fyra andra grupper av högutbildade anställda inom grundskola, förskola, sjukhus och socialkontor.
– Även om socialsekreterarna i barnavården beskrev ett större stöd från arbetsledare, oftare upplevde sina närmaste arbetsledare som uppmuntrande och rättvisa, blev det tydligt att arbetet som socialsekreterare och särskilt att arbeta med utredningar av barn och ungdomar på många sätt upplevdes vara svårare och mer krävande, säger Pia Tham.
I den tredje delstudien undersöks samband mellan hur socialsekreterarna beskriver sina arbetsvillkor och hur de skattar sin hälsa.
– Här var det kraven i arbetet som hade den störst negativa betydelsen för socialsekreterarnas psykiska hälsa och välbefinnande, säger Pia Tham.
Avhandlingens titel: Arbetsvillkor i den sociala barnavården: förutsättningar för ett kvalificerat arbete
Kontaktinformation
Ytterligare information
Pia Tham, Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan, Stockholms universitet, tfn 08-163266, mobil 070- 363 18 75, e-post Pia.Tham@socarb.su.se
För porträttbild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
