Tema

Torskbestånden i Kattegatt förmodligen lägre än beräknat

Torskbeståndet i Kattegatt är på en historiskt låg nivå. Mängden fisk som kan föröka sig anses ha minskat med 95 procent och det finns inga tecken på återhämtning. Nu visar en avhandling från Göteborgs universitet att det kan finnas ännu mindre lekmogen torsk än man trott – eftersom bestånden beräknas med bristfälliga metoder.

Avgörande för att bedöma torskbeståndets status, och därmed kunna beräkna yrkesfiskarnas fångstkvoter, är att veta hur stor andel av torskarna som är könsmogna och kan reproducera sig.

I dag görs denna bedömning visuellt genom en granskning av konsistens, färg och storlek på honornas rom och hanarnas spermier. Forskning vid Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet, i samarbete med Fiskeriverkets Havsfiskelaboratorium, visar nu att sådana uppskattningar är högst osäkra: att bedöma en fisks könsmognadsgrad bara genom att se på de reproduktiva organen, ofta flera månader före lekperioden, är helt enkelt för svårt.

Följden har blivit att mognadsgraden i bestånden överskattats – och som en följd också uppskattningen av torskens lekbiomassa.  

Doktoranden Francesca Vitale har i sin forskning granskat skillnaderna mellan könsmogna och icke-könsmogna honor i mikroskop. Studierna ger en mer rättvisande bild än de vedertagna metoderna. Slutsatsen är att lekbeståndets storlek systematiskt har överskattats.

Detta kan ha lett till att torskbeståndets i Kattegatt har en mindre reproduktiv kapacitet än vad man tidigare har trott, och att förvaltande organ därmed inte i tillräckligt hög grad har försökt skydda beståndet.

–Överskattningen är dessutom störst för unga individer, alltså de åldersklasser som numera dominerar torskbeståndet i Kattegatt. Att ingen återhämtning har skett kan således bero på att beståndet har tillåtits bli utsatt för en för hög fiskeridödlighet, säger Francesca Vitale.

Med de nya, mer exakta metoder som Francesca Vitale utvecklat kan bedömningarna av torskbeståndets status i Kattegatt kraftigt förbättras. Samtidigt har Francesca även kunnat visa var de nuvarande lekplatserna finns i södra Kattegatt. Båda dessa komponenter kan vara till stor hjälp för fiskeriförvaltningens arbete med att åstadkomma en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt.

Avhandlingen Reproductive aspects of Kattegat cod (Gadus morhua): implications for stock assessment and management försvarades vid en disputation den 5 juni.

Forskningen har bedrivits på Fiskeriverket Havsfiskelaboratoriet i Lysekil.  

Kontaktinformation
Kontakt:
Francesca Vitale, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
0703-931622

Torskbestånden i Kattegatt förmodligen lägre än beräknat

 lästid ~ 2 min