Risken för hjärnskada hos prematura barn kan minska med ny behandling
Barn födda före den trettioandra graviditetsveckan löper större risk än andra barn att utveckla allvarliga hjärnskador. En avhandling från Sahlgrenska akademin redovisar olika behandlingar som förändrar inflammatoriska processer och vilket därmed kan minska utvecklingen av en uppkommen hjärnskada. Dessa upptäckter kan förhoppningsvis leda till kliniska behandlingsstrategier för nyfödda barn.
I Sverige drabbas ca 200 barn årligen av en hjärnskada som uppstår under perioden innan eller kring födelsen, så kallad perinatal hjärnskada.
Komplikationer som nedsatt syre- och blodtillförsel till fostret och/eller infektioner i livmodern tros ligga bakom många av dessa skador, vilka i sin tur kan leda till neurologiska sjukdomar som cerebral pares, inlärningssvårigheter och epilepsi. Prematura barn, barn födda före graviditetsvecka 32, har en markant ökad risk för att drabbas av dessa handikapp. Eftersom allt fler prematura barn överlever idag är detta ett växande problem.
– Om vi kunde identifiera mekanismerna bakom skadans uppkomst och lyckas behandla den skulle detta innebära ett rikare liv för många barn, säger fil mag Pernilla Svedin, som skrivit avhandlingen.
Flera sjukliga processer samverkar vid perinatala hjärnskador, vilket försvårar möjligheterna för behandling. Avhandlingen lägger fokus på de inflammatoriska processerna som uppkommer i hjärnan efter skadan har skett och hur olika behandlingsstrategier påverkar skadeutvecklingen.
Tre potentiellt hjärnskyddande preparat undersöktes i avhandlingen; N-acetylcysteine (NAC), melatonin, och glycine 2-methyl proline glutamat (G-2mPE). NAC och melatonin är två kända substanser som bland annat motverkar bildandet av fria radikaler. Fria radikaler produceras i hjärnan efter till exempel syrebrist och medverkar till DNA- och proteinskador.
Den skyddande effekten av NAC, melatonin, och G-2mPE testades som behandling av hjärnskada hos råttungar. NAC-behandling gav upp till 78 procent minskning av hjärnskadan jämfört med en obehandlad grupp. I grupperna som behandlades med melatonin och G-2mPE kunde man också se en mätbar minskning av skadan, men inte lika uttalad som med NAC.
– Detta skulle kunna innebära att om nyfödda barn som drabbats av syrebrist och/eller infektioner fick något av dessa preparat, skulle risken att barnet utvecklar en allvarligare hjärnskada minskas. Jag hoppas att dessa upptäcker i framtiden kan leda till kliniska behandlingsstatregier för dessa barn, säger Pernilla Svedin.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Avhandlingens titel: Inflammation and neuroprotective strategies in the immature brain after hypoxic-ischemic brain injury
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Fil mag Pernilla Svedin, telefon: 0703–097 264, e-post: pernilla.svedin@fysiologi.gu.se
Handledare:
Professor Carina Mallard, telefon: 031–786 3498, e-post: carina.mallard@fysiologi.gu.se
