Tema

Från sedlighetslära till pizzabak – om läromedel i naturvetenskap genom tiderna

Naturvetenskap har förändrats radikalt sedan folkskolan startade 1842. Ämnet har i hög grad formats av breda samhälleliga, kulturella och – inte minst – pedagogiska strömningar. Dessutom har det spelat en viktig roll för det svenska välfärdssamhället. Det visar Magnus Hulténs avhandling i pedagogik.

Att studera skolans texter, särskilt läroböcker, är en viktig uppgift. Herbert Tingsten kallade dem till exempel för ”den centrala källan för opinionerna”. Magnus Hulten, på Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete vid Stockholms universitet, har undersökt läromedel, läroplaner och metodlitteratur, texter som haft en central ställning i skolans verksamhet när det gäller att definiera de naturvetenskapliga ämnenas innehåll. Han har även studerat inspektörsberättelser från folkskolan och läromedelsannonser.

Avhandlingen berättar hela historien från 1842 fram till idag. Om hur vissa läromedel, när folkskolan startade 1842, inleddes med läran om himlakropparna, andra med människan och ytterligare några med husdjuren. Bakom variationerna låg bland annat spänningar mellan religiösa och pedagogiska argument. Redan på den tiden förekom avsnitt om människokroppens vård, det som då kallades sedlighetslära.

Med industrialismens genombrott i Sverige i början av 1900-talet försvann gud helt ur samtliga texter skrivna för ämnet samtidigt som läroböckernas presentation av växter och djur strukturerades om efter principen med naturliga livssamhällen.

– Tiden kring grundskolans införande 1962 var en intressant brytpunkt i ämnets historia. Det var då de vetenskapligt inspirerade metoderna fördes in i ämnet, vilket förändrade ämnets inramning radikalt. På lektionerna skulle eleverna plötsligt efterlikna kemister, fysiker och biologer, säger Magnus Hultén.

Naturvetenskapen gjordes till den kraft som utvecklade välfärdssamhället. Medborgarbildningen fick en vetenskaplig uttolkning.

Perioden 1980-2007 blev skollaboratoriet allt mindre laboratorielikt genom att en mängd nya material, vardagliga snarare än vetenskapslika, fördes in. Kemi- och fysikläromedlen kom under perioden att fyllas av uppgifter som krävde allt annat än för skollaboratoriet särskilt utformad materiel. Tallrikar, muggar, petflaskor och bilvax – allt kunde göras till föremål för experimenten.

I en av texterna från 2000 ska eleven föreställa sig att han eller hon ska ha fest för några kompisar och bjuda på hembakad pizza. Med detta som utgångspunkt definieras kemi: ”Om det inte fanns kemi, skulle det inte bli någon pizza och inte någon fest.” Kemi definieras som det som ligger bakom centrala skeenden i världen – det som ”verkar som trolleri”.

– Här framställs naturvetenskapen som världens motor och som ett profant trossystem. Det leder tankarna till historien, till Johan Georg Hoffmanns förord i hans Populär naturkunnighet från 1828: ”Se äfwen här är Gud!”

Avhandlingens namn: Naturens kanon: formering och förändring av innehållet i folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842–2007.

Kontaktinformation
Ytterligare information:
Magnus Hultén, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, Stockholms universitet, tfn 0706-040501, e-post: magnus.hulten@did.su.se

(Cecilia Parkert, informatör/press, Lärarutbildningskansliet, Stockholms universitet, tfn 08-163428, 073-7078890, e-post cecilia.parkert@luk.su.se)

Ladda ner pressbild från http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5833&a=41625.

Från sedlighetslära till pizzabak – om läromedel i naturvetenskap genom tiderna

 lästid ~ 2 min