Tema

Europarådets granskning av Ukraina gav oväntade resultat

När ett land blir medlem av Europarådet utsätts det för granskning hur det lever upp till Europas gemensamma värden. I fallet Ukraina har denna process varit ovanligt stridig. Detta kan ses som ett exempel på hur en ny form av reglering och styrning uppstått i mötet mellan transnationella granskare, regering och opposition. Det visar en ny avhandling i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Ukrainas premiärminister Julia Timosjenko talade i april i år i Europarådets parlamentariska församling och betonade då Europarådets betydelse inte bara för Ukrainas europaintegration men också för utvecklingen av den ukrainska demokratin. Till detta bör tilläggas att Ukraina också bidragit till Europarådets och granskningsprocessens utveckling. Den ukrainska granskningsprocessen har varit den mest aktiva och idag är det en ukrainare som leder granskningsutskottet.

– Man kan säga att den parlamentariska församlingen har kommit att bli något av en symbolisk andra kammare till Ukrainas parlament, säger Anders Nordström, som i sin avhandling vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, studerat Europarådets granskning av Ukraina.

Den form av styrning som granskningsprocessen är ett exempel på reagerar på lokala problem och för upp dem till en principiell diskussion kring hur en europeisk stat bör bete sig mot sina medborgare. Det finns inga maktmedel förutom hotet om uteslutning. Ändå har processen uppfattats som meningsfull för de inblandade parterna.

– Den parlamentariska församlingen har ofta blivit ett forum där ukrainska politiker från olika politiska block återkommande, inför sina europeiska kollegor, har debatterat hur den egna regeringen levt upp till åtaganden angående demokrati, rättstatlighet och mänskliga rättigheter. I stort sett alla ledande ukrainska politiker har någon gång uppträtt i Europarådet, berättar Anders Nordström.

Denna dynamik kan förstås genom den interaktion mellan den ukrainska och den europeiska nivån som växt fram under processens gång menar Anders Nordström.

– Europarådets begränsade resurser och Ukrainas oklara status i det internationella samfundet är faktorer som bidragit till att dialog och kritik fått en mer framträdande roll än påvisbara resultat. Detta uppfattas ibland som ett misslyckande men kan också ses som en modell för sammanvävning av tidigare åtskiljda politiska och rättsliga system med mer utrymme för lyhördhet och delaktighet, säger Anders Nordström.

Avhandlingens namn: The Interactive Dynamics of Regulation: Exploring the Council of Europe’s Monitoring of Ukraine.

Kontaktinformation
Ytterligare information
Anders Nordström, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet och Baltic and East European Graduate School (BEEGS), Södertörns högskola, tfn 08- 6084685, 073-640 10 96, e-post anders.nordstrom@sh.se

För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.

Europarådets granskning av Ukraina gav oväntade resultat

 lästid ~ 2 min