Tema

Arbete inom kyrka och vård medför hälsorisker

Yrkesgrupper med människovårdande arbeten drabbas ofta av stress och ohälsa. Ann-Sophie Hanssons studier inom Svenska kyrkan och äldrevården visar bland annat att ett alltför starkt engagemang bland anställda är på gott och ont och tenderar leda till svårigheter att sätta gränser i arbetet. Gemensamt är bristen på återhämtning vilket ofta resulterar i utmattningssymptom och sjukskrivning. Den 24 maj disputerar hon vid Uppsala universitet.

Det som framträder i flera av Ann-Sophie Hanssons studier är hur viktigt det är att kunna hantera de påfrestningar man utsätts för antingen i arbets- eller privatlivet för att lyckas med återhämtningen. Att ständigt och med starkt engagemang arbeta i nära relationer med människor är mentalt belastande och ställer därför extra stora krav på att kunna sätta gränser inte bara arbetstidsmässigt utan också i psykologisk mening.

– Det är tydligt att det ofta råder en obalans mellan upplevd stress och de resurser man har för att kunna hantera den. Här handlar det både om individens egna resurser, som till exempel copingförmåga, men kanske ännu viktigare är möjligheten att erbjudas stöd från organisationen på olika sätt – detta borde vara en självklarhet inom dessa yrken, säger Ann-Sophie Hansson.

Stress och ohälsa är vanligt inom yrken som socialarbetare, psykologer, vårdanställda och anställda inom den religiösa sektorn. Ohälsan har i olika studier visats vara relaterad till högt arbetstempo, höga krav och små möjligheter att påverka sin arbetssituation. De flesta studier har i huvudsak fokuserat olika arbetsplatsrelaterade faktorer och dess påverkan på hälsan, medan få har undersökt de komplexa samband som finns mellan hälsa och faktorer relaterade till såväl organisationen, till samhället som till individens sociala och psykobiologiska förhållanden. Ann-Sophie Hansson har genomfört två enkätstudier inom äldrevården, varav den ena undersökte effekterna av en omorganisation på hälsa och sjukskrivning. I dessa studier mättes också biologiska stressmarkörer hos de anställda. Hon har också gjort två studier inom Svenska kyrkan. Den ena infattar data från dåvarande Yrkesinspektionen samt djupintervjuer kring den psykosociala arbetsmiljön med samtliga personalkonsulenter inom de 13 stiften, den andra utvärderade resultatet av församlingarnas införande av och arbete med måldokument i samband med att kyrka och stat skiljdes åt år 2000.

– Det finns en tradition inom båda dessa yrkesgrupper att man har en stark drivkraft i sitt arbete, och till och med att man ibland upplever ett sorts kall. Att ohälsan inom dessa yrken blivit så tydlig under de senaste decennierna kan bero på ett i stort förändrat arbetsliv, som för dessa grupper inneburit ökade påfrestningar, säger Ann-Sophie Hansson.

I hennes studier framstår Svenska kyrkan som en komplex arbetsplats karaktäriserad av djupgående och ofta svårlösta konflikter på grund av en oförmåga att hantera problemen, samtidigt som det finns en stor frihet att utforma och påverka sina arbetsuppgifter. Stor entusiasm i arbetet och en stark känsla av engagemang är positiva faktorer som dock tenderar att vändas negativt till känslor av otillräcklighet och en oförmåga att dra gränser mellan arbete och fritid. Detta kan i sin tur leda till utmattning och utbrändhet. Vidare framgår att styrnings- och ledningsstrukturen ofta är otydlig, vilket skapar osäkerhet och stress hos medarbetarna. Arbetsförhållandena kännetecknas av höga krav både från omgivningen och inifrån kyrkan själv, arbetsmiljöfrågorna prioriteras inte och kommunikationen fungerar dåligt. Sammantaget innebär detta att arbetsmiljön på många sätt medför negativa konsekvenser för hälsa och sjukskrivning.

– Inom kyrkan där drivkraften är ens tro och övertygelse är det lätt att känna att man ska räcka till för alla. Då behövs bra stöd och möjlighet till återhämtning för att se på sitt jobb på ett rimligt sätt.

Arbetet med måldokument uppfattas ha lett till ökad tydlighet och upplevs ha en övervägande positiv påverkan på såväl utveckling av arbetsmiljö som verksamhet.

Resultatet av studierna från äldreomsorgen visar generellt på en hög grad av arbetsrelaterad utmattning som ett resultat av framför allt bristande återhämtning. Utmärkande för dem med en hög grad av stressrelaterad sjukfrånvaro var missnöje med arbetssituationen liksom en dålig social situation och hemsituation jämfört med dem som inte angett stressrelaterad sjukfrånvaro. Däremot bekräftades inte dessa skillnader mellan grupperna när det gällde uppmätta värden av biologiska stresshormoner. Studien visar också att otillfredsställelsen med arbetet var relaterad till små utvecklingsmöjligheter, en hög arbetsbelastning, en svag känsla av meningsfullhet i livet och små möjligheter till återhämtning. Risken att drabbas av stressrelaterad sjukskrivning visade sig vara nära tre gånger så stor för vårdanställda som upplever sin arbetssituation som otillfredsställande jämfört med dem som inte upplever detta. Med en dålig social situation är risken ännu något större.

I studien av effekterna av en organisationsförändring inom vården visade resultatet inte på någon signifikant försämrad hälsa mellan mätningarna (ett år) eller mellan dem som var eller inte var berörda av organisationsförändringen. Dock fanns en tendens på försämrad återhämtning för dem som var berörda av organisationsförändringen genom förändrade nivåer i ett av de så kallade återuppbyggnadshormonerna.

– Det var ett ganska oväntat resultat eftersom många tidigare studier visat på negativa hälsoeffekter av just denna typ av organisationsförändringar. Möjligen ser man effekter efter en längre tid, eller så finns redan en viss erfarenhet hos de anställda av liknande förändringar som gör att man vant sig vid att hantera denna typ av påfrestningar, säger Ann-Sophie Hansson.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ann-Sophie Hansson, mobil: 070-853 97 90, e-post: Ann-Sophie.Hansson@pubcare.uu.se

Arbete inom kyrka och vård medför hälsorisker

 lästid ~ 4 min