Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

15 maj 2008

Därför begär kvinnor lägre lön än män

Kvinnor begär betydligt lägre lön i löneförhandlingar än män eftersom de förväntas göra det. Stereotypa föreställningar om könsskillnader påverkar kvinnors förhandlingsförmåga negativt. Det visar Una Gustafsson i sin avhandling i psykologi från Lund universitet.

Föreställningar om goda och dåliga förhandlare hänger ihop med stereotypa föreställningar om manliga och kvinnliga egenskaper: Goda förhandlare anses, liksom män, vara bestämda, starka och självhävdande. Dåliga förhandlare, och kvinnor, anses vara eftergivna, emotionella och alltför relationsinriktade.

När stereotypa föreställningar förutsäger att ens grupp kommer att prestera dåligt på en uppgift, kallas det inom psykologin för ”stereotyphot”. I dessa situationer har det visat sig att gruppmedlemmar presterar sämre på den uppgift som de enligt stereotypen förväntas att prestera dåligt på. De uppfyller alltså tillfälligt stereotypen. T ex har svarta amerikaner visats prestera sämre på intelligenstest när man säger att testet går ut på att mäta deras intelligens (stereotyphot) jämfört med när man inte säger det.

Samma situation kan uppstå för kvinnor som löneförhandlar, vilket Una Gustafsson har undersökt i sin avhandling.

I en av avhandlingens studier arrangerade hon verklighetstrogna löneförhandlingar med drygt 100 ekonomistuderande vid Lunds universitet. Varken ”löneförhandlaren” eller studenterna visste vad testet egentligen gick ut på. Hälften av deltagarna fick information om att deras förhandlingsförmåga skulle testas (stereotyphot) och hälften att deras förhandlingsförmåga inte kunde bedömas. Själva förhandlingssituationen var exakt densamma.

Bland dem som inte trodde att deras förmåga kunde bedömas fanns det inga könsskillnader. Men bland dem som fått höra att denna förmåga skulle mätas begärde kvinnorna drygt 2000 kronor lägre i månadslön än männen. De hade sänkt sin målsättning. När de skulle uppge sin dröm-månadslön låg den nästan 6000 kronor lägre än männens. Detta trots att det saknades könsskillnader i målsättning och lönekrav när studenterna löneförhandlade ovetande om att det var deras förhandlingsförmåga som skulle bedömas.

Men hur ska då kvinnor kunna hävda sig bättre i löneförhandlingar?

– Jag tror att om kvinnor blir medvetna om hur stereotyphot fungerar, så kan de bestämma sig för att sikta ordentligt över medellönen och därigenom undvika att begära för låg lön, säger Una Gustafsson.

Det har nämligen visat sig att vissa kvinnor som fått tydlig information om det generella mönstret – att kvinnor brukar förhandla sämre än män – plötsligt kan förhandla bättre än männen. Troligen har dessa kvinnor blivit förbannade, och lyckats med att medvetet ta avstånd från stereotypen.

Men Una Gustafsson varnar också för att lägga hela skulden på kvinnans eget beteende:

– Det finns diskriminering, säger hon. Män har lättare att få det som de begär. Undersökningar har visat att män helst inte arbetar tillsammans med kvinnor som kräver mycket i löneförhandlingarna. De anses vara otrevliga och krävande medan män som begär hög lön inte alls får den stämpeln.

Kontaktinformation
Una Gustafsson disputerar den 29 maj med avhandlingen Why women ask for less salary than men: Mediation of stereotype threat in salary negotiations. Disputationen äger rum klockan 15.00 i Palaestra, Paradisgatan, Lund.
Una Gustafsson nås på telefonnummer 070-203 52 03, una.gustafsson@psychology.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera