Tema

Produktiviteten ökar när företag ska läggas ner

I företag som ska läggas ner ökar produktiviteten under själva nedläggningsperioden. När ledningen är upptagen med annat än att styra den dagliga verksamheten, får de anställda större ansvar för arbetet – och effektiviteten ökar.

Enligt företagsekonomen Magnus Hansson vid Örebro universitet visar det att man kan öka produktiviteten avsevärt utan investeringar. Det är också ett argument för längre nedläggningsperioder, vilket skulle gynna både de anställda och företaget.

– Förlängda nedläggningsperioder skapar bättre förutsättningar för de anställda att hitta nya jobb, för det omgivande näringslivet att utveckla ersättningsjobb och ger företagsledningen mer tid att fasa över produktionen till andra anläggningar.

Magnus Hansson har nyligen lagt fram en doktorsavhandling i företagsekonomi vid Handelshögskolan på Örebro universitet. Hans forskning bygger på nedläggningsprocesserna i tio tillverkningsföretag, varav två i andra länder, mellan åren 2002 och 2007, och han har sett samma händelseförlopp i samtliga fall:

– Sambandet är förvånansvärt tydligt. När beslutet om nedläggning offentliggörs blir det initialt en nedgång i produktiviteten. Folk är förbannade, ledsna och oroliga för sin framtid. Men när förhandlingarna är klara och alla vet vilka förutsättningar som gäller, stiger produktiviteten, berättar han.

Och då, när ledningens kontroll och styrning av den dagliga verksamheten samtidigt minskar, finns det plötsligt utrymme för personalen att agera spontant och självständigt och själva organisera arbetet.

– Det släpper fram en innovativ kraft, som inte behöver leda till radikala förändringar, men många små förändringar som ökar produktiviteten. I flera fall som jag har studerat har det också varit tydligt att personer som tidigare inte hade ett formellt ansvar eller befogenheter tar ett större ansvar och blir informella ledare.

– Detta är raka motsatsen till vad som händer när ett företag minskar personalen. Trots att syftet är att det ska öka produktiviteten, ledet det paradoxalt nog till försämrad produktion.

Förklaringen till den skillnaden är enligt Magnus Hansson att beslutet om nedläggning så småningom mynnar ut i en situation där personalen vet vad som kommer att hända, medan personalminskningar skapar osäkerhet och konflikter.

Magnus Hanssons forskning bygger på fabrikernas egen produktionsstatistik, men för att se vad som döljer sig bakom siffrorna har han också djupstuderat tre företag. Intervjuer med platschefer, fackliga företrädare och anställda har kompletterats med egna observationer, till exempel vad de anställda pratade om på fikarasterna, vilken syn de hade på ledningen och på arbetet. Då upptäckte han flera viktiga faktorer som till stor del förklarar den ökade produktiviteten:

– Det handlar om människor och människors drivkrafter. Man blir förvånad över personalens engagemang och ansträngningar i en sådan extrem situation som innebär att de kommer att förlora sitt jobb.

Magnus Hanssons disputerade i företagsekonomi 28 mars, och hans avhandling är den första som lagts fram på den nybildade Handelshögskolan vid Örebro universitet.

Det tio företag som behandlas i Magnus Hanssons avhandling är:
Korsnäs Marmaverken i Söderhamn
SSAB i Luleå
PLM (Hammars Glasbruk) i Hammar (flyttade till Limared)
Fundia Steel, Wire Rod, i Smedjebacken
Lovene Dörr i Lidköping
Gusab Stainless i Mjölby
Gislaveds däckfabrik, däckstillverkning i Gislaved
Gislaveds däckfabrik, dubbningsavdelning i Gislaved
BHP Billiton i Newcastle, Australien
Boston Scientific i Seattle, USA

Kontaktinformation
För mer information kontakta Magnus Hansson, 019-30 39 71 eller 070-945 09 95.

Produktiviteten ökar när företag ska läggas ner

 lästid ~ 2 min