Tema

Den Andre och transkulturella möten i kanadensisk litteratur

Hur har historiska händelser i Kanadas maritima provinser påverkat regionens engelskspråkiga och franskspråkiga skönlitteratur under 1900-talet? Hur var egentligen kontakterna mellan de engelska och franska kolonisatörerna och deras ättlingar? Birgitta Brown tar i sin avhandling upp sju kanadensiska författare och sätter deras verk under luppen utifrån två i postkoloniala sammanhang viktiga företeelser, nämligen föreställningar om ”Den Andre” och vad som sker i transkulturella möten.

År 1881 samlades den franskspråkiga befolkningen, ”the Acadians”, i Kanadas maritima provinser, dvs. de landsdelar som idag utgör Nova Scotia, New Brunswick och Prince Edward Island, till sitt första nationella konvent. Detta konvent blev upptakten till ett nytt liv i ett förändrat land jämfört med den tid före september månad 1755, då ”the Acadians” deporterades av engelsmännen till de amerikanska kolonierna söder om Nova Scotia. Efter återkomsten till sin forna bygd tvingades de leva åtskilda och delvis gömda i mer än hundra år.

Den första koloniseringen bidrog till att många aspekter av ”Den Andre”, i form av Micmac indianer, fransmän och engelsmän, har florerat och alltjämt ofta förekommer i skönlitteratur från den denna del av Kanada. Avhandlingen pekar på hur ”Den Andre”, ofta en stereotyp, ändrar skepnad beroende på tid och historiska omständigheter. Trots detta visar Birgitta Brown på att transkulturella kontakter alltid uppstår vid möten. Transkulturella möten och kontakter belyses ur olika perspektiv med upphovsmannens, kubanen Fernando Ortiz, definition som bas. Transkulturella möten innebär att människor möts i ojämlika och ojämna maktstrukturer, inte sällan i kamp, och att dessa möten ger upphov till en ny verklighet, både av beständig och obeständig karaktär.

De författare, som analyseras i avhandlingen, har publicerat sig under hela 1900-talet. Sir Charles G. D. Roberts’ A Sister to Evangeline (1898) berättar historien om engelsmännens deportation av ”the Acadians” 1755. Syftet med romanen är att rättfärdiga engelsmännens grymma hantering av den franskspråkiga och katolska befolkningen, som funnits i denna del av Nordamerika alltsedan 1600-talet början.
Thomas Head Raddall gav 1944 ut sin roman Roger Sudden, som ur ett engelskt perspektiv redogör för uppbyggnaden av kuststaden Halifax och den franska garnisonstaden Louisbourgs fall. Den franskspråkige Claude Le Bouthillier lägger i sina två romaner Phantom Ships och i Les marées du grand dérangement ytterligare perspektiv till deportationen, exilen och återkomsten till östra Kanadas kusttrakter. Franskspråkiga Antonine Maillet återger i sin roman Pélagie från 1979 hur den franskspråkiga befolkningen, som skickats i exil 1755, återvände i oxkärror till sina forna hemtrakter under 1770 talet, en resa som tog tio år.

1900-talets samlevnad mellan engelskspråkiga och franskspråkiga kanadensare i denna del av Kanada skildras av författare som Janice Kulyk Keefer, David Adams Richards och Jeannine Landry Thériault i romaner som givits ut under det sena 1980-talet och tidiga 1990-talet. Det koloniala arvet, social utarmning och marginalisering utgör bakgrund till hur vilsna karaktärer söker sin identitet.

Alla romanerna skildrar ur olika perspektiv hur den ”Den Andre” och transkulturella kontakter skapas, formas, förvandlas och återskapar ny verklighet.


Avhandlingens titel: Anglo-French Relations and the Acadians in Canada’s Maritime Provinces: Issues of Othering and Transculturation.
Disputationen äger rum lördagen den 24 maj 2008 kl. 10.15.
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Birgitta Brown, 031-786 23 40 (arb.), 0733-42 37 37, birgitta.brown@ub.gu.se

Den Andre och transkulturella möten i kanadensisk litteratur

 lästid ~ 2 min