PET ger bättre kunskap om hjärnas sjukdomar
För sex år sedan kunde läkaren Henry Engler för första gången visa en bild av hur Alzheimers sjukdom ”såg ut” i hjärnan. Därefter har han arbetat vidare med att avbilda även andra sjukdomar i hjärnan. Den 10 maj disputerar han vid Uppsala universitet.
För 100 år sedan beskrev Dr. Alois Alzheimer sjukdomen som bär hans namn. Efter obduktion av den första patienten kunde han påvisa förekomst av ett äggviteämne i hjärnan. Ämnet, som verkar orsaka sjukdomen, bildade anhopningar (amyloid) som Alzheimer kunde upptäcka med hjälp av mikroskopet och en speciell färgteknik.
2002 lyckades forskarna på Uppsala PET Centrum (idag Imanet) ”se” denna substans i levande patienter genom att för första gången använda ett ”makroskop”, en speciell kamera kallad Position Emissions Tomografi (PET) och ett ämne märkt med lite radioaktivitet som kallades PIB. En av forskarna var Henry Engler, en tidigare gerillaledare som suttit i fängelse 13 år i Uruguay, innan han kom till Sverige och blev läkare.
– Vi kunde dessutom följa upp patienter med Alzheimers sjukdom och ”se” med PET- kameran vad som hänt i deras hjärnor två år senare. Vi kunde också jämföra friska och sjuka samt patienter med minnesvårigheter och ”se” vilka av dem som hade det fruktade äggviteämnet och vilka som inte hade det, säger han.
Inspirerade av dessa studier har Henry Engler arbetat vidare och använt andra ”färgämnen” märkta med lite radioaktivitet för att upptäcka förändringar i hjärnan orsakad av andra sjukdomar. Dessa ämnen kombinerades för att få en bättre bild av sjukdomarna. Avhandlingen består av sju studier där man har undersökt patienter med Creutzfeldt Jacob sjukdom (CJD), Alzheimer sjukdom (AD), mild kognitiv svikt (MCI), frontotemporal demens och Parkinsons sjukdom (PD).
Till skillnad från mikroskopet, som visar en begränsad del av vävnaden, tagen via en biopsi eller vid en obduktion, ger en PET-undersökning en bild av hela hjärnan eller hela kroppen. Markörerna valdes i syfte att hitta tecken på neuronal död, cellförökningar, vävnadsdegeneration eller proteinanhopningar (amyloid), som alla tyder på en specifik sjukdom och kan bidra till att ställa rätt diagnos.
– Genom att använda PET och kombinerade markörer har vi fått ny viktig kunskap om sjukdomar som Alzheimers sjukdom och även fått en bättre förståelse av sjukdomsförloppen, säger Henry Engler.
Detta öppnar nya möjligheter för säkrare diagnoser och för att upptäcka sjukdomarna mycket tidigt i deras förlopp. Med den här tekniken är det möjligt att kunna följa nuvarande och kommande behandlingar och direkt ”se” om de har någon effekt eller inte på exempelvis amyloidanhopningar.
– Den begynnande kunskapen från denna ”avbildning av de sjukliga hjärnförändringarna ” kan öppna vägar till nya klassifikationer av demens och hjärnsjukdomar baserad på vad som händer i levande människor, säger Henry Engler.
Om författaren:
Henry Engler arbetar som överläkare i nukleärmedicin på Akademiska sjukhuset och är professor i Uruguay. Han är generaldirektör för ett projekt som ska bygga ett PET-centrum i Montevideo. Engler föddes i Uruguay och var en av ledarna för Tupamaros gerillan innan han blev skottskadad och greps 1972. Därefter satt han 13 år i fängelse, varav 11 år isolerad. Han kom till Sverige 1986 och började läsa medicin när han var 42 år gammal.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Henry Engler, mobil: 070-289 54 95.
