Gästabud i antikens Grekland
Hur smakade grekernas vin? Vad var deras motsvarighet till vår bål? Hur “minglade” de gamla grekerna? Med utgångspunkt av körlyrikern Pindaros diktning undersöker Kalle O. Lundahl i sin avhandling hur det gick till på gästabud i antikens Grekland.
Avhandlingsförfattaren undersöker ett antal symboler och begrepp i Pindaros (518-438 f. Kr.) diktning med anknytning till gästabud: vatten, härd, äpplen, krater, vin, blod, bädd, tjänare, altare och bord. I avhandlingen jämförs ofta texter med ungefär samtida framställningar av gästabud på grekiska vaser.
De antika grekerna drack ett vin som var en blandning av vatten och rent vin vars söta smak påminde om madeirans. Den grekiska motsvarigheten till vår bål (skålen) var en krater, kratêr, ett kärl, i vilket man blandade vinet och vattnet. Processen att blanda rent vin med vatten jämförs ganska ofta med den att dikta. Resultatet – det blandade vinet – är en metafor för Pindaros dikt.
En krater var en dyr aristokratisk maktsymbol. I det första olympiska odet beställt av Syrakusas kung Hieron för att fira sin seger i hästkapplöpning i Olympia år 476 f. Kr., görs en ordlek på kratos “makt” och kratêr vars syfte är att lovprisa Hierons makt och gästfrihet.
Att vin kan symbolisera blod och vice versa är bekant t.ex. från Bibeln (Första Moseboken 49:11-12 och Matteus 26:27-28). Kalle Lundahl visar att denna symbolik var bekant också för de gamla grekerna.
För de antika grekerna var gemenskap vid gästabud viktigt, men idén om gemenskap med döda hjältar till vilka man offrade djur var problematisk. Pindaros löser så att säga detta problem genom en snillrik metafor, där skalden anspelar både på gemenskap, med det grekiska verbet som motsvarar vårt “mingla”, och separation, genom uttrycket “blanda blod” där blodet är en symbol för vin.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Kalle O. Lundahl, e-post: kalle.lundahl@class.gu.se.
http://hum.gu.se/institutioner/religionsvetenskap/personal/kalle_lundahl