Preventivmedel ses fortfarande som flickornas ansvar

Att det sexuella risktagandet ökar syns bland annat i antalet aborter och klamydiafall, som har ökat dramatiskt bland ungdomar sedan mitten av 1990-talet. För att undersöka vilka faktorer som ligger bakom beteendet har Maria Ekstrand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa intervjuat unga i åldern 15-20 år om deras inställning till och erfarenhet av preventivmedel, oönskade graviditeter, abort och sexuellt överförbara infektioner.

Resultaten visar att ungdomarna underskattar risken för oönskad graviditet och har begränsade kunskaper om sexuell och reproduktiv hälsa, som till exempel menstruationscykeln, aborter och fostrets utveckling. De upplever också att den sex- och samlevnadsundervisning de får i skolan är bristfällig. Inställningen till tillfälliga sexuella kontakter är liberal.

– Många är negativt inställda till att använda preventivmedel. Man har svårt att prata om det, vilket ofta leder till att både pojkar och flickor anser att det är flickorna som har huvudansvaret för preventivmedlen. Samtidigt är många flickor oroliga för biverkningar till exempel i samband med p-pilleranvändning, säger Maria Ekstrand.

När det gäller riskerna med oskyddat sex är det i första hand sig själv man tänker på. De intervjuade tonårspojkarna ansåg att de risker de själva utsatte sig för vägde tyngre än eventuella risker för partnern, i synnerhet om partnern var tillfällig. Många lät bli att använda kondom eftersom de var rädda för att få problem med erektionen, eller för att de kände sig osäkra inför sin partner. Risken för att deras partner skulle bli gravid såg de visserligen som ett hot, men bara om flickan valde att behålla barnet – något som inte ansågs särskilt troligt. Även tonårsflickorna såg abort som ett självklart val ifall de skulle bli gravida.

När det gällde att ta beslut om en eventuell abort kände både flickor och pojkar maktlöshet. Flickorna kände sig pressade genom de påtryckningar som de ofta utsattes för av sin omgivning i form av partner, föräldrar, vänner och samhällsnormer. Pojkarna kände sig å sin sida maktlösa eftersom de formellt saknade rätt att vara med och bestämma. Samtidigt som pojkarna tyckte det var viktigt att flickorna själva fick fatta beslutet svarade många att de skulle försöka övertala en gravid partner att göra abort.

Maria Ekstrand har också studerat användningen av akut p-piller, så kallade dagen efter-piller. Studien visar att tonårsflickor som fick akut p-piller i förebyggande syfte använde dem i högre utsträckning och dessutom snabbare efter oskyddat samlag, vilket kan göra att pillren har bättre effekt.

– I många länder är akut p-piller fortfarande en kontroversiell fråga. Men tvärtemot de farhågor som ofta framförs i den internationella debatten om att förebyggande utdelning av akut p-piller kan leda till större sexuellt risktagande, visade studien att de flickor som fick pillren inte tog större risker än andra, säger Maria Ekstrand.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Maria Ekstrand, 018-611 59 34, 070-492 40 77, e-post: Maria.Ekstrand@kbh.uu.se