Artikel från Karolinska Institutet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

15 april 2008

Ny syn på mensstörningar hos kvinnliga elitidrottare

Länge har det antagits att mensstörningar hos elitidrottande kvinnor är kopplad till tuff träning kombinerad med för lågt energiintag. Men en kommande doktorsavhandling från Karolinska Institutet vänder upp och ner på gamla sanningar som antyder att elitidrott kan vara skadligt för hälsan. Många elitidrottskvinnor kan i istället ha ett ärftligt tillstånd – som ger ökade nivåer av manligt könshormon och kanske till och med bidrar till idrottsframgångarna.

– Det handlar om en mycket liten förhöjning av nivåerna som kan innebära att kvinnorna får lättare att bilda muskelmassa och har en något högre syreupptagningsförmåga. Detta kan ha bidragit till att de snabbare sett resultat av sin träning, och kanske därmed tyckt att det var roligt att satsa mer, säger Magnus Hagmar, doktorand vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa.

Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är en vanlig orsak till mensstörningar hos kvinnor. Orsaken är ett ärftligt tillstånd, som bland annat kan ge något ökad produktion av det manliga könshormonet testosteron. I sin avhandling visar Magnus Hagmar att PCOS är en vanlig förklaring till mensstörningar bland Olympiska elitidrottare. Avhandlingen visar också att polycystiska äggstockar – som är en del av PCOS – var vanligare bland de Olympiska elitidrottarna (37 procent) än kvinnor i genomsnitt (20 procent).

– Det är särskilt intressant att andelen kvinnor med polycystiska äggstockar var högre inom kraftidrotter som ishockey och brottning än inom tekniska idrotter av typen bågskytte och curling, säger Magnus Hagmar.
Han understryker att resultaten inte har någon koppling till dopning. De 90 elitidrottskvinnor som deltog i studierna har genomgått frekventa dopningstester, samtliga negativa. Istället anser Magnus Hagmar att studierna vänder upp och ner på det man tidigare trott om kvinnlig idrottsprestation och risk för ohälsa.

En central fråga inom den kvinnliga elitidrotten har på senare år varit den så kallade kvinnliga idrottstriaden, där tuff träning i kombination med lågt energiintag har antagits bidra till mensrubbningar och därefter benskörhet (osteopeni) till följd av låga nivåer av det kvinnliga könshormonet östrogen. Men den nu presenterade avhandlingen visar att elitidrottskvinnorna trots mensstörningar hade ett mycket starkt skelett. I de idrotter där det var en fördel med låg kroppsvikt hade kvinnorna över lag också ett mer hälsosamt sätt att kontrollera sin vikt än männen.

– Man kan inte helt utesluta lågt energiintag som orsak till mensstörningar hos elitidrottskvinnor, det förekommer något enstaka fall även i de här studierna. Men det är långt ifrån den vanligaste orsaken. Det faktum att inte en enda av kvinnorna hade benskörhet slår också undan en av de faktorer som ingår i den kvinnliga idrottstriaden, säger Magnus Hagmar.

Magnus Hagmar är verksam som biträdande överläkare vid Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Arbetet med avhandlingen har skett i samarbete med Sveriges Olympiska kommitté (SOK). I en av delstudierna ingick 223 män och kvinnor som deltog i OS 2002 och 2004. I en annan delstudie ingick 90 kvinnor, samtliga deltagare i SOK:s träningsgrupper inför OS.

Avhandling: Menstrual status and long-term cardiovascular effects of intense exercise in top elite athlete women, Magnus Hagmar, Institutionen för kvinnors och barns hälsa. Disputation sker fredag den 18 april 2008.


För frågor, kontakta:

Magnus Hagmar, biträdande överläkare, doktorand
Tel: 070-666 99 81
E-post: magnus.hagmar@karolinska.se

Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95 eller 070-2243895
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera