Är föreningsidrotten till för alla?

Om i vilken utsträckning och i vilka former 16-åringar idrottar handlar avhandlingen ”Ungdomarna och idrotten – tonåringars idrottande i fyra skilda miljöer” av Bengt Larsson vid Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska estetiska och praktiska kunskapstraditioner, Stockholms universitet. Han har studerat ungdomars idrottsvanor i och utanför en förening och fokus har varit på att relatera idrottsvanorna till boendeort, socioekonomiska omständigheter och kön.

Idrott intar en central position i ungdomars fritidsvanor. Resultaten visar att det är i det lokala perspektivet man bäst kan förstå idrotten.

– De idrottsvanor ungdomar utvecklar är följden av ett komplext samspel mellan egna önskningar, uppväxtvillkor, lokala traditioner, utbud, livsvillkor och rådande genus- och statusordningar, säger Bengt Larsson.

Avhandlingen visar även att möjligheterna att delta i idrott är begränsade för stora grupper ungdomar idag.

– Föreningsidrotten, det vill säga den idrott som stöds med offentliga medel, är den idrottsform av de jag studerat som i störst utsträckning är villkorad i den bemärkelsen att en hög socioekonomisk position ökar benägenheten att föreningsidrotta, säger Bengt Larsson.

I avhandlingen sätts frågor om idrottens tillgänglighet i centrum och den belyser ungdomars möjligheter att bedriva och delta i idrott mot bakgrund av de egna livsvillkoren. Avhandlingens perspektiv är huvudsakligen sociokulturellt.

Kontaktinformation
Ytterligare information:
Bengt Larsson, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner, Stockholms universitet, tfn 08-12076530, mobil 070-2378790, e-post Bengt.larsson@utep.su.se.

För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.