Mycket ägg ger lata höns
Värphöns och broiler är latare än sina ursprungliga artfränder djungelhönsen. Det gör att de också är sämre rustade att klara förändringar i sin miljö, visar en ny avhandling vid Linköpings universitet.
För 8 000 år sedan tog människor i Sydostasien vilda djungelhöns som husdjur, men då var det inte köttet och äggen man var intresserad av. Aveln inriktade sig bland annat på tuppfäktning där högresta kroppar och långa ben var eftertraktade egenskaper.
Först på 1900-talet började människor avla fram höns för matproduktion. Vi fick värphöns specialiserade på äggläggning och kortbenta köttraser med stora bröstmuskler.
Under tusentals år i fångenskap har dessa domesticerade hönsraser förändrats genetiskt, både genom naturlig selektion och avsiktlig inavel. Christina Lindqvist, doktorand i etologi, har undersökt vad detta fått för konsekvenser för djurens förmåga till anpassning.
– Utforskande beteende, inlärningsförmåga och aktiv respons på förändringar är nödvändiga egenskaper hos naturligt levande djur. Hos djur i fångenskap är detta förmodligen inte lika viktigt eftersom de lever i en stabil miljö, säger hon.
En försämring av utforskande beteende och kognitiv förmåga kan eventuellt påverka husdjurens välfärd negativt, eftersom även de kan utsättas för utmaningar som att vistas i stora grupper, möta nya skötare och flyttas till nya miljöer.
Christina Lindqvist har främst studerat värphöns av rasen vit leghorn och jämfört dem med djungelhöns i fångenskap. Speciellt har hon studerat födosöksbeteendet.
Vilda djur jobbar inte bara för maten utan också för att skaffa information om alternativa födokällor. För domesticerade djur betyder den informationen inte lika mycket. Då sker en omfördelning av resurser – djuren blir ”latare” för att i stället lägga energin på exempelvis äggläggning.
I avhandlingen beskrivs en rad experiment där djungelhönsen genomgående visade mer av utforskande beteende än produktionsraserna, som föredrog den lätta vägen och åt av den föda som var serverad. Djungelhönsen var också känsligare för social isolering och hade bättre inlärningsförmåga än värphönsen.
Avhandlingen Domestication effects on foraging behaviour – consequenses for adaptability in chickens lades fram 28 mars.
Kontaktinformation
Kontakt:
Christina Lindqvist, tel 013-281332, mobil 070-6385976, e-post chrli@ifm.liu.se
