Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

31 mars 2008

Inflammationshämmande växter kan bli nya läkemedel

Växten slåttergubbe är känd för sin förmåga att kunna lindra inflammationer, och kan bli en framtida komponent i läkemedel. Nu visar en ny avhandling att även två av dess nära släktingar har samma egenskaper. Catarina Ekenäs har studerat släktskap, biologiska effekter och kemiskt innehåll hos släktet arnika.

Slåttergubbe eller arnika (Arnica montana) används redan nu utvärtes inom örtmedicin för att behandla bland annat inflammationer till följd av sträckningar, stukningar och blåmärken. Även i Nordamerika, där de flesta av dess släktingar finns, har olika arter av arnika traditionellt använts som medicinalväxter av ursprungsbefolkningen. I Sverige finns förutom slåttergubbe även dess nära släkting fjällarnika, som växer i norr.

Catarina Ekenäs har undersökt släktförhållanden mellan de olika arterna inom släktet Arnica, samt deras biologiska effekter och kemiska innehåll. Studien är en del av ett större forskningssamarbete mellan forskare vid avdelningen för systematisk biologi och avdelningen för farmakognosi vid Uppsala universitet, där man arbetar med att ta fram nya metoder för att hitta växter som kan användas för läkemedelsutveckling. Syftet med projektet är att undersöka ifall det är möjligt att förutsäga växters kemiska substans men hjälp av DNA-baserade släktträd.

Catarina Ekenäs har testat växtarternas förmåga att hämma inflammationsprocessen i två steg. Hon har dels studerat hur de hämmar av utsöndringen av enzymet elastas som har en nedbrytande effekt på kroppens bindväv vid inflammationer, dels hur de hämmar cellernas utsöndring av signalmolekyler som är centrala för inflammationer. Förutom slåttergubbe gav dess släkting vägarnika (Arnica chamissonis) och ytterligare en art som saknar svenskt namn (Arnica longifolia) mycket effektiva resultat i testerna.

– Slåttergubben är idag utrotningshotad i delar av Europa, bland annat på grund av omfattande insamling. I läkemedelsutvecklingen skulle de två andra arterna därför eventuellt kunna utgöra alternativ, säger Catarina Ekenäs.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Catarina Ekenäs, 018-471 64 54, 073-618 67 68, e-post: catarina.ekenas@ebc.uu.se (under tiden 9.4-4.5 endast nåbar via e-post)

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera