Artikel från Malmö universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

29 mars 2008

Patienter med kronisk hjärtsvikt har onödigt strikta vätskerekommendationer

En mindre strikt vätskerekommendation för patienter med kronisk hjärtsvikt kan minska problem med törst utan att tillståndet för patienterna försämras. Det framgår av Marie Holsts avhandling ”Self-care behaviour and daily life experiences in patients with chronic heart failure”, som hon disputerar på vid Fakulteten för Hälsa och samhälle fredagen den 28 mars.

Marie Holst har under sitt tioåriga arbete med patienter med kronisk hjärtsvikt upptäckt att de ofta är törstiga och torra i munnen. Muntorrhet kan leda till förändrat smaksinne, försämrad munhälsa och i värsta fall talsvårigheter. Törsten och muntorrheten beror bland annat på den vätskedrivande behandlingen och den vätskerestriktion patienterna är rekommenderade, i gällande riktlinjer 1,5-2 liter vätska per dygn. Räknat på vätskebehovet för en person som väger 80 kg innebär det ett dagligt underskott på nästan 1 liter.
– Med dagens effektiva farmakologiska behandling bör behovet av denna vätskerestriktion omprövas eftersom den medför obehag hos patienterna, säger Marie Holst.

Resultatet av hennes studie indikerar att en mer individuellt anpassad vätskerekommendation är både säker och fördelaktig för patienter med stabil kronisk hjärtsvikt, något som aldrig tidigare visats. I studien deltog patienterna i två interventioner. Under intervention 1 uppmanades de att inte dricka mer än 1,5 liter per dag. Under intervention 2 var det rekommenderade vätskeintaget individuellt anpassat och baserat på kroppsvikten. Resultatet visar ingen skillnad mellan interventionerna när det gäller hälsorelaterad livskvalitet, symtom, fysisk kapacitet eller inläggning på sjukhus. Däremot var upplevd törst och svårigheter att hålla vätskerekommendationen betydligt mindre när vätskeintaget var individuellt anpassat.

Syftet med Marie Holsts avhandling är att beskriva egenvårdsbeteendet och upplevelserna av det dagliga livet hos patienter med kronisk hjärtsvikt. I en annan delstudie beskrivs egenvårdsbeteendet hos patienter med kronisk hjärtsvikt under ett år efter en patientutbildning. Resultaten visade inga förändringar under uppföljningstiden och pekar på att det inte räcker med ett utbildningstillfälle för att förbättra egenvårdsbeteendet och den hälsorelaterade livskvaliteten. Marie Holst har också genom en intervjustudie beskrivit hur patienter med kronisk hjärtsvikt upplever och hanterar sitt dagliga liv.
– Studien visar att patienterna inte ser nattsvart på sin situation utan är rätt positiva, säger hon.

Resultatet beskrivs i två huvudteman: Hindrande och Främjande krafter, där det första temat belyser svårigheterna och det andra hur patienterna anpassar sig och hanterar det dagliga livet.
– Genom att införa mindre strikta vätskerekommendationer kan en begränsning tas bort och det dagliga livet bli lite lättare att leva för patienter med hjärtsvikt, säger Marie Holst.

Hon tror att hennes avhandling kan komma till stor nytta i kliniska verksamheter, t ex i patientutbildning. Avhandlingen kan också användas i sjuksköterskeutbildningen och i vidareutbildningar för sjuksköterskor.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Marie Holst på marie.holst@skane.se eller 0704-96 38 96.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera