Tema

Förintelsen upplevdes inte lika av alla

De judiska erfarenheterna av Förintelsen är komplexa. Hur olika personer upplevde den anti-judiska lagstiftningen och våldsamheterna i de tyskockuperade områdena hänger ihop med kön, ålder och vilken samhällsklass de tillhörde, visar en ny avhandling av Laura Palosuo. Hon har studerat vittnesmål av ungerska överlevande, och försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet.

Ungern var det första landet i Europa som lagstiftade mot den judiska minoriteten år 1920. Under sent 1930-tal och tidigt 1940-tal infördes fler anti-judiska lagar, men deporteringarna iscensattes inte förrän efter den tyska ockupationen i mars 1944. Då fördes över hälften av landets 800 000 judar i godståg till Auschwitz-Birkenau, där majoriteten dödades direkt efter ankomsten.

Avhandlingen Yellow Stars and Trouser Inspections bygger på 151 intervjuer, rapporter och memoarer med och av ungerska judar som överlevde Förintelsen. De flesta kom från Budapest, och tillhörde den grupp som inte blev deporterad men som upplevde terrorn under det fascistiska pilkorspartiet. Med hjälp av berättelserna har Laura Palosuo analyserat hur judiska män och kvinnor i olika åldrar och från olika samhällsskikt beskriver förföljelserna och sina egna reaktioner på dem, och hur deras erfarenheter kan kopplas samman med kön, ålder och klass.

Resultaten visar att erfarenheterna var oerhört komplexa, och att de inte kan relateras enbart till ”ras”.

– Ett tydligt exempel på att det spelade roll om du var kvinna eller man var de så kallade byxinspektionerna. När en judisk man vistades utomhus kunde myndigheterna lätt kontrollera om han var omskuren genom att helt enkelt dra ned byxorna på honom, berättar Laura Palosuo.

Judiska kvinnor kunde röra sig utomhus mer obehindrat om de tog av sig den gula stjärnan, och eftersom de inte hade några kroppsliga markörer som vittnade om deras “judiskhet” kunde de lättare undvika trakasserier. De skillnader som hängde ihop med kön, ålder och klass suddades dock ut med tiden, och mot slutet av kriget kom de här faktorerna att spela en allt mindre roll för människors erfarenheter.

Att analysera betydelsen av kön i kombination med andra faktorer på det sätt som Laura Palosuo har gjort är ett nytt och outforskat perspektiv inom folkmordsforskningen.

– Resultaten är av intresse för alla som vill veta mer om hur människor uppfattar och reagerar i katastrofsituationer, säger hon.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Laura Palosuo, 018-471 57 36, 073-670 96 63, e-post: laura.palosuo@hgs.uu.se

Förintelsen upplevdes inte lika av alla

 lästid ~ 1 min