Tema

Gårdfarihandlaren banade väg för konsumtionssamhället

Den rörliga handelns viktiga roll i den ekonomiska utvecklingens historia har inte fått det erkännande den förtjänar. Pia Lundqvist bidrar i sin avhandling Marknad på väg till en omprövning av den tidigare synen på gårdfarihandeln, som ofta har betraktats som en marginell och kuriös företeelse. I själva verket spelade gårdfarihandeln en betydelsefull, och i tidigare forskning ofta underskattad, roll för konsumtionssamhällets framväxt och Sveriges industrialisering.

Från Sjuhäradsbygden i södra Västergötland gav sig hundratals husbönder, drängar och söner varje år av på långväga och långvariga handelsresor. De sålde framför allt textilier över så gott som hela Sverige och även utanför landets gränser. Ännu i dag är denna region ledande inom textilbranschen i Norden.

För två hundra år sedan var den västgötska gårdfarihandeln ett av få landsomfattande system för varuförmedling med nationell räckvidd. I Pia Lundqvists avhandling skildras Sjuhäradsbygdens gårdfarihandel och dess förändringar mot bakgrund av den snabba och omvälvande samhällsutvecklingen i Sverige från sent 1700-tal fram till 1864, gårdfarihandelns verkliga glansperiod. Vilka var egentligen gårdfarihandlarna? Hur kommer det sig att obetydliga småbönder kunde spela en så viktig roll för landets inre handel? Hur tog man sig runt i landet till de mest avlägsna trakter? Vilka varor såldes och vem köpte? Vad betydde gårdfarihandeln i längre perspektiv – för handlarnas hemtrakt Sjuhäradsbygden och för landet i övrigt?

Gårdfarihandeln och dess roll undersöks på flera nivåer, såväl på en nationell nivå som på hushållsnivå. Handeln var småskalig och utgick från hushåll, vilket gjorde den flexibel. Inom hushållen övertog kvinnorna arbetsuppgifter som på andra håll ansågs vara traditionellt manliga, medan männen huvudsakligen ägnade sig åt handel. Både i hembygden och på marknaden utvecklades strategier för att snabbt anpassa sig till förändringar i lagstiftningen och i efterfrågan.

Västgötarna hade ett vidsträckt kontaktnät med olika aktörer på marknaden. Via sina affärskontakter i städerna stod de i förbindelse med den internationella kredit- och varumarknaden. De rörde sig mellan olika regioner och mellan land och stad, vilket gav dem ett informationsövertag som utnyttjades strategiskt. Undersökningen har dessutom visat på hur flytande gränserna var mellan olika handelsformer och mellan städernas och landsbygdens ekonomi. Den äldre handelshistoriska forskningens uppdelning mellan land och stad, inrikeshandel och utrikeshandel framstår med andra ord som väl förenklade.

Avhandlingens titel: Marknad på väg. Den västgötska gårdfarihandeln 1790-1864.
Disputationen äger rum fredagen den 28 mars 2008 kl 10.00
Plats: Sal T 219, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Pia Lundqvist, 031-92 92 39 (hem),
0706-01 51 80, pia.lundqvist@history.gu.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se

Gårdfarihandlaren banade väg för konsumtionssamhället

 lästid ~ 2 min