Man blir inte snällare av att samarbeta

En vanlig tanke inom den internationella statsvetenskapen är att man blir “snällare” av att samarbeta. I forskningsprojektet “En mänskligare demokrati?” har Lewin och hans medarbetare studerat en av de grupper som enligt den holländsk-amerikanske statsvetaren Arend Lijphart får det bättre i “samarbetsdemokratier” än i “majoritetsdemokratier”, nämligen de funktionshindrade. Stödet till funktionshindrade varierar starkt mellan Sveriges kommuner. Somliga ger tio gånger mera stöd per 10 000 innevånare än andra.

– Men det beror inte på om partierna samarbetar med varandra i kommunledningarna och faktiskt inte heller på om kommunens har goda ekonomiska resurser, säger Leif Lewin.

Stödets omfattning förklaras istället av sådana förhållanden som traditioner (kommuner som tidigare haft vårdhem fortsätter att ha en större omsorgsvolym), regional kultur att vända sig till staten (den så kallade Norrlandsfaktorn), små landarealer med närhet till omsorgsförvaltningen samt politiskt vänstersyre (socialdemokrater, vänsterpartiet och miljöpartiet).

Lijpharts idé är ett utflöde av 1800-talets socialkonservatism med samarbete och välgörenhet som honnörsord. Lewin avslutade sin föreläsning med en hänvisning till skildringen av välgörenhetsdamerna i Strindbergs Röda rummet. Välfärdsstatens värdegrund är inte snällhet, menade Lewin. Men den är heller inte egoism, menar han.

– En generös välfärdspolitik ligger i alla medborgares långsiktiga egenintresse, något som bland andra den brittiske samhällsforskaren Richard Titmuss betonar.

Kontaktinformation
För mera information om projektet “En mänskligare demokrati?”, kontakta skytteanske professor Leif Lewin, tel: 018-471 34 12, e-post Leif.Lewin@statsvet.uu.se