Tema

Att göra företagens samhällsansvar till en internationell angelägenhet – normbildning i en värld under globalisering

Varför har frågan om företagens samhällsansvar kommit upp som en viktig punkt på den internationella dagordningen sedan slutet av 1990-talet? Vilka drivkrafter ligger bakom denna förändring? Kan man förstå denna förändrade syn på de transnationella företagens roll i det internationella systemet som ett uttryck för framväxten av en ny norm? I en ny avhandling från Stockholms universitet diskuterar Lisbeth Segerlund dessa frågor som en del i debatten om globaliseringen och internationella relationer.

I sin avhandling vid Stockholms universitet har Lisbeth Segerlund undersökt utvecklingen av nya organisationer och initiativ som drivit frågan om företagens samhällsansvar fram till idag. Frågan är inte ny, men har förändrats sedan 1970-talet berättar Lisbeth Segerlund. Då var frågan först och främst en mellanstatlig affär, starkt påverkad av kalla kriget och avkolonialiseringen, med bara delvis medverkan av några stora fackföreningar och de transnationella företagen själva. I fokus var de nya självständiga staternas självbestämmande.

– Idag genomsyrar diskussionen alla nivåer i samhället, både nationellt och internationellt, där vi som enskilda individer möts av frågan om ”Vad gör dina pensionspengar nu?” i annonser i morgontidningen eller på bussen på väg till jobbet och där förslag om ett nytt internationellt dokument på området diskuteras inom FN, säger Lisbeth Segerlund.

Förändringen kan enligt Lisbeth Segerlund förstås utifrån idéer kring internationell normbildning och normcykler där frivilligorganisationer i ett inledande skede ifrågasätter de transnationella företagens agerande och introducerar ett nytt synsätt, företagens samhällsansvar, som efter enträget och inte sällan konfliktfyllt arbete så småningom leder till att synsättet vinner gehör hos viktiga aktörer.

– När det sker, kommer en vändpunkt och till synes helt plötsligt ses företagens samhällsansvar som en accepterad uppfattning. Alla vill med på tåget, vilket leder till en kaskad av nya organisationer och initiativ på området, säger Lisbeth Segerlund.

I förlängningen medför denna förändring en utveckling mot att många företag och organisationer samlas kring ett begränsat antal initiativ, som med tiden bildar legitima institutioner och på sätt formas en till en början kontroversiell fråga till en ny vedertagen internationell norm.

– De transnationella företagen förväntas nu ta ansvar för situationen för mänskliga rättigheter och de arbetsrättsliga förhållanden i de länder de är verksamma, även om de inte själva står som ägare till fabrikerna eller företagen där aktiviteterna bedrivs – ett ansvar som tidigare allmänt ansetts enbart vila på landets regering, menar Lisbeth Segerlund.

Undersökningen är gjord med utgångspunkt i den diskussion om företagens samhällsansvar som var aktuell under 1970-talet och genom fördjupade studier av fem icke-statliga organisationer (så kallade NGOs) som driver dessa frågor. Dessa organisationer har genom sina aktiviteter i någon mening skapat nya förväntningar om vilket ansvar de transnationella företagen har för de negativa, direkta såväl som indirekta, effekterna av deras verksamhet.

Avhandlingens titel: Making Corporate Social Responsibility and International Concern – Norm Construction in a Globalizing World

Ytterligare information
Lisbeth Segerlund, doktorand vid Ekonomisk-historiska institutionen, 08-16 3018, e-post lisbeth.segerlund@ekohist.su.se

För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se tfn 08-164090.

Att göra företagens samhällsansvar till en internationell angelägenhet – normbildning i en värld under globalisering

 lästid ~ 2 min