Svenskheten var norm i trettiotalets Stockholmstidningar
Om Sverige är ett hem för alla svenskar, vem räknas då som svensk – den juridiska eller den etniska svensken? Svaret på den frågan är inte alldeles självklar menar Merja Ellefson, vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet i en avhandling. I en doktorsavhandling visar hon hur fyra svenska dagstidningars rapportering i trettiotalets Sverige tydligt befäster en sorts etnisk hierarki.
Avhandlingen handlar om hur fyra trettiotalstidningar skildrar olika typer av avvikande samhällsgrupper och individer. Huvudintresset är förhållandet mellan nyhetsjournalistiken, folkhemstanken, samhället och det nationella perspektivet.
– Mellankrigstidens tankegods innehöll bland annat idéer om välfärdsbygge, nationalism och rasbiologi, berättar Merja Ellefson, där Per Albin Hanssons vision om folkhemmet skulle kunna sammanfattas med hjälp av en enkel metafor: Först skapas flocken genom att de enskilda individerna samlas ihop. Sedan för herden sin flock till källans flod när den av törst mattas och leder flocken den rätta stig där den trygg kan vara. Flocken producerar som bekant inget om den inte får mat, vatten och skydd från vind och regn. Fåren behöver dessutom skyddas från vargarna. Men vad händer om det inte längre är Herren som är vår herde god utan Staten? Om befolkningen ses som en viktig resurs, borde det följaktligen vara i statens intresse att ta ansvar över administrationen av befolkningens livsvillkor. Välfärd kan förstås skapas för att förbättra både individens och kollektivets livsvillkor. Statens (eller kollektivets) intressen kan dock sättas före individens rättigheter – något som t ex Tredje rikets politik visade. Ett formellt medborgarskap och att vara en samhällsnyttig individ räddade inte de tyska judarna.
Vad har då den gode herden med medierna att göra, undrar Merja Ellefson?
– Nyhetsrapporteringen handlar inte bara om informationsspridning utan nyhetsförmedlingen är även ett metaforiskt verktyg som visar människorna hur kulturens värderingar ser ut och hur världen är konstruerad. Informationsutbyte och kommunikation hör ihop med de tekniker som skapar och upprätthåller ordning. Nyheterna fokuserar gärna på det som är suspekt, dubiöst, avvikande, oförutsägbart och tvivelaktigt. Offentlighetens stigmatiserande effekter kan dessutom utnyttjas i den sociala kontrollens räkning.
De fyra tidningarna som undersökts är Stockholms-Tidningen, Dagens Nyheter, Social-Demokraten och Svenska Dagbladet. Tidningarnas syn på normalitet och avvikelse visade föga förvånande att det fanns en tydlig skillnad mellan den “normala” gruppen och den avvikande. Däremot visade det sig finnas en skillnad i hur de så kallade avvikande grupperna behandlades.
– Några grupper bland de avvikande accepterades helt, medan andra grupper inte alls gjorde det. Tornedalssvenskar och samer tillhörde till exempel en grupp av avvikande svenskar som accepterades som en del av landet, medan exempelvis tattare inte alls gjorde det. De stod för något som inte accepterades och behandlades därefter i pressen, säger Merja Ellefson.
De tydligast definierade grupperna som representerade de avvikande var religiösa sekter, etniska minoriteter, utlänningar, kriminella och politiska aktivister på den extrema vänster- och högerkanten.
– Rent kvantitativt representerades den avvikande gruppen av kriminella i mer än åttio procent av de undersökta artiklarna. Cirka fem procent handlade om etniska minoriteter och utlänningar, en procent berörde religiösa sekter och politiska extremister. Artiklar om sociala problem stod för ungefär tio procent.
Undersökningen är gjord på tidningar som utgavs mellan 1935 och 1938 och avhandlingen är rik på historier från förr. Bland annat kan man läsa om smuggelsprit, vildsinta finnar, oregerliga tattare och flyktinginvasion.
Disputationen äger rum den 14 december, kl. 10.00 i JMK-salen, Garnisonen, Karlavägen 104, Stockholm. Opponent är professor Tom Moring, Svenska social- och kommunalhögskolan, Helsingfors universitet, Finland.
Avhandlingens namn
Staten är vår herde god” – Representationer av annorlundahet och ordning i fyra svenska trettiotalstidiningar.
Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=7193 .
Kontaktinformation
För ytterligare information
Merja Ellefson, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK), Stockholms universitet, tfn 08-16 44 92, 070-485 60 15, e-post: ellefson@jmk.su.se.
För bild
08-16 40 90 eller press@su.se.
