Tema

Substantivsjuka i norska och svenska

I Norge och Sverige har man länge varnat för substantivsjukan. Med substantivsjuka menas att man använder substantiv (nomen) när man lika gärna kan använda ett verb.

Ett exempel kan vara att man skriver ”regeringens användning av lärosalar som flyktingläger har orsakat konflikter”, i stället för ”regeringen använde lärosalar som flyktingläger, vilket har orsakat konflikter”. I den första meningen har vi en nominalisering. I den andra meningen uttrycks samma innehåll i en
sats.

I sin avhandling tittar Lene Nordrum på ett antal engelska nominaliseringar och hur de översatts till norska och svenska i populärvetenskapliga texter. Hon undersöker för det första när dessa används i engelskan. För det andra jämför hon hur de översätts med fokus på frågorna när och varför det ibland är mindre naturligt eller rentav omöjligt att använda en nominalisering i norska och svenska. En tredje viktig fråga rör vilka betydelser och former nominaliseringar har.

Avhandlingen visar att en femtedel av de engelska nominaliseringarna har översatts med satser i både norska och svenska. En förklaring till detta är att det finns olika genrenormer för engelska, norska och svenska populärvetenskapliga texter. Engelska nominaliseringar har till exempel ofta mycket klara funktioner som bidrar till en tydlig och koherent text. Att dessa sedan i en norsk eller svensk översättning blir till satser är således ett tecken på att nominaliseringar har olika funktioner i engelsk, norsk och svensk sakprosa.

Andra förklaringar till varför man på norska och svenska hellre väljer att översätta med en sats istället för en nominalisering kan dels bero på strukturella skillnader mellan språken eller att det inte finns en motsvarande nominalisering på norska och svenska.

Ytterligare faktorer som är viktiga är form och betydelse. Genom att undersöka nominaliseringars argumentstruktur beskriver Lene Nordrum betydelserna process, händelse och resultat och belyser således förhållandet mellan nominaliseringens form och betydelse. Processer översätts oftare med satser än händelser, och nominaliseringar med resultatbetydelse behålls oftast. En förklaring till varför processer oftare översätts med satser är att processer är klara fall av grammatiska metaforer, dvs. processer har en betydelse som normalt förknippas med en sats, och om processbetydelsen i stället realiseras som en nominalisering kan man beskriva denna som en grammatisk metafor.

Genom att undersöka både form (argumentstruktur) och betydelse (process, händelse, resultat) hos engelska nominaliseringar menar Lene Nordrum att hon har hittat goda verktyg för att förklara olika översättningsmönster.
Dessa översättningsmönster ger i sin tur en ökad förståelse av vad nominaliseringar är.

Avhandlingens titel: English lexical nominalizations in a Norwegian-Swedish contrastive perspective

Disputationen äger rum lördagen den 15 december 2007, kl 13.00 i Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Lene Nordrum,
lene.nordrum@engelska.gu.se
Kontaktperson: Petra Platen: 031-786 48 65,
petra.platen@hum.gu.se

Substantivsjuka i norska och svenska

 lästid ~ 2 min