Så tycker stockholmarna om stadens gatunamn
Gatunamn är viktiga för hur ett område uppfattas och för trivseln och man hittar gärna på egna namn för exempelvis parker om de officiella inte vinner gehör. Det visar Carina Johansson i sin avhandling där hon undersökt stockholmarnas kunskaper om och attityder till stadens gatunamn. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 15 december.
Stockholm har cirka 4 700 gatunamn. Dessa är väl undersökta och beskrivna när det gäller ålder och bakgrund. Men vad vet vi om stockholmarnas kunskap om namnen och deras bakgrund och om vilka relationer och attityder de har till stadens gatunamn? Carina Johansson har i sin avhandling valt att anlägga ett nytt perspektiv på gatunamn i Stockholm, nämligen gemene mans, eller “namnbrukarnas”, perspektiv.
Moderna gatunamn är produkter av kommunal namnplanering. I Stockholm arbetar en kommunal namnberedning med namnfrågor, och gatunamnen fastställs genom beslut i stadsbyggnadsnämnd och kommunfullmäktige. Gatunamnen i ett nytt område fastställs långt innan människor flyttar in i det nya området. Ofta används s.k. namnkategorier, dvs. att gatunamn inom ett geografiskt område anknyter till en semantisk kategori eller till ett visst tema.
Lär människor sig gatunamn i sin stadsdel? Är de nöjda med gatunamnen? Bidrar namnen till trivsel? Vilken bild ger gatunamnen av stadsdelen eller området? Går namnplanerarnas avsikter fram till namnbrukarna? Dessa frågeställningar har varit utgångspunkten för en rad intervjuer i sju olika stadsdelar i Stockholm, de flesta förorter utanför innerstaden byggda under olika delar av 1900-talet.
– Det går förstås inte att skapa en entydig eller statisk bild av människors relationer till gatunamn. Människor har mycket individuella förhållanden till olika namn, och befolkningen i en stor stad är hela tiden föränderlig, säger Carina Johansson.
Men det finns ändå vissa mönster som kommer fram i avhandlingen. Ett exempel är att många människor har stor namnkännedom i sin närmiljö och att namnkunskap bidrar till människors trivsel, hemhörighets- och identitetskänsla. Namnkategorier är uppskattade och har en orienterande funktion och människor vill förstå semantik och syftning i gatunamnen. Namn som uppfattas som fina anses förhöja intrycket av de miljöer där de finns, medan flerordiga och långa namn kan uppfattas som otympliga i den praktiska namnanvändningen. Studien visar också att människor behöver och skapar namn på mindre, avgränsade park- och fritidsområden.
– De officiellt fastställda parknamnen är ofta satta utifrån ett distanserat namnplanerarperspektiv och fungerar inte alltid så bra i det praktiska namnbruket i den lokala miljön.
Avhandligen kan läsas på: http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=8281
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Carina Johansson, mobil: 073-985 30 71, eller e-post: Carina.Johansson@nordiska.uu.se
