Sökandet efter ett nytt kvinnligt ideal
Natacha Borzees avhandling utgör ett viktigt och relevant bidrag till forskningen kring Claude Crébillon, en fransk författare som levde från 1707 till 1777. Det är den första monografin som skrivs om hans sista bok Lettres athéniennes, en brevroman från 1771. Avhandlingen kastar ljus över textens narrativa struktur samt över verkets ideologi som, enligt Borzee, uttrycks genom de kvinnliga karaktärerna.
Crébillons sista roman fick av dåtidens kritiker ett ganska kyligt mottagande. Den ansågs vara oläsbar, obegriplig och långtråkig. Dagens kritiker tycker att romanen präglas av kaos, och den tolkas antingen som mångtydig eller uppfattas som en text med brist på betydelse. Några kritiker menar till och med att den är oavslutad.
Målet med studien är att påvisa att det finns en noga övertänkt narrativ struktur vars syfte är att lyfta fram och förstärka verkets ideologi. Av 56 romanfigurer totalt är 28 kvinnliga och det är genom dessa som ideologin förmedlas. Enligt Borzee bör man därför fokusera på dessa fiktiva kvinnor och i synnerhet på Némée, en kurtisan som uttalar ett antal moraliska idéer. Borzee anser att Némée är bokens verkliga tyngdpunkt och betydelsebärare och ägnar därför ett helt kapitel i sin analys åt denna figur. För att förstå boken är dock en jämförelse mellan Némées liv och hennes utmärkande egenskaper och de övriga 27 kvinnliga karaktärerna nödvändig. Då blir nämligen tydligt att texten består i ett sökande efter ett nytt kvinnligt ideal, som mot slutet av romanen förkroppsligas av just Némée.
Resultaten av Borzees forskning visar att boken Lettres athéniennes är uppbyggd i två delar. Uppdelningen framhäver en ideologisk struktur i vilken begreppet “dygd” spelar en central roll, och även hur betydelsen av detta begrepp förändras under romanens lopp.
I romanens första del hänger sig kvinnorna åt trohet, kyskhet och ödmjukhet i enlighet med det klassiska monogama idealet. I den andra delen däremot möter läsaren andra karaktärer som har övergett idén om renodlad och andlig kärlek och är både desillusionerade och självmedvetna. Kvinnornas agerande underordnar sig inte längre samhällets befästa sedvänjor, men kan framför allt beskrivas som en strävan efter självrespekt, frihet och självständighet. Den kvinnliga sexualiteten som skildras här vittnar om stor frigjordhet gentemot samhällets moraliska konventioner. Genom dessa kvinnors uppförande försöker författaren att omvälva rådande normer och lägga grunden för en ny och mer modern kvinnosyn. Avhandlingen betonar att författarens tänkande präglas, inte enbart av 1700-talets “naturalistiska” leverne, utan i hög grad även av etiska principer.
Brevromanen /Lettres athéniennes/ anses i studien vara ett läsbart och fullbordat verk med en djup moralisk avsikt. Crébillon använder sig av ett språk som är invecklat samt oerhört rikt och vackert.
Avhandlingens titel: Le roman de Némée dans les Lettres athéniennes de Claude Crébillon.
Disputationen äger rum lördagen den 8 december 2007, kl. 10.00 i sal T219, Arkeologen, Olof Wijksgatan, 6 Göteborg.
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Natacha Borzee Sjöberg, 031-786 18 15 eller 031-16 21 51, e-post: natacha.sjoberg@rom.gu.se
