Tema

Varför odlar inte alla koka?

Den fattige bonden i Colombia odlar koka på sin åker, eftersom han annars inte kan försörja sina barn. Andra gör det för den skyhöga förtjänsten. Kokaodling är mycket lönsamt för den enskilde individen, men bidrar samtidigt till miljöförstöring och ett våldspräglat samhälle med många dödsoffer.

Inför detta sociala dilemma – vad påverkar människors val? Och hur kan kunskap om detta hjälpa colombianska myndigheter att bättre bekämpa kokaodling och kokainhandel?

Hur kan myndigheter minska kokaodlingen, trots att den är så lönsam för människor? För att få svar har Marcela Ibáñez Díaz, forskare i nationalekonomi, intervjuat colombianska bönder och också låtit dem delta i experiment. Studien har genomförts i områden där kokaodling är en väletablerad tradition och är den första i sitt slag som bygger på individuella data.

– Det är viktigt, eftersom beteendefaktorer bara kan studeras på individnivå. Om nu kokaodling är så lönsamt, varför odlar inte alla koka? Handlar det om moral eller om avståndstagande från våldet som kokainhandel genererar? Våra resultat visar att människors beslut kring om de ska odla koka eller ej, inte bara baseras på ekonomiska incitament utan också påverkas av normer, tro på vad som är rätt och fel, på socialt tryck, social acceptans och graden av respekt för samhälleliga institutioner.
Kokabonden får en procent av kokainets omsättning

Colombia är världens största kokainproducent. Koka ger den enskilde bonden tre till fem gånger mer i inkomst än lagliga grödor. Ändå får kokabonden bara en procent av pengarna som kokain omsätter, resten hamnar hos kokainhandlare, främst i USA.

Myndigheterna i Colombia tillämpar två huvudstrategier för att bekämpa odlingen, dels besprutas kokaåkrar med bekämpningsmedel, dels skapas program som ska förbättra möjligheterna till alternativa inkomster.
Satsa på utbildningskampanjer

– Vår forskning visar att båda strategierna minskar kokaodling, men också att det finns andra sätt. Förutom att ge människor ekonomiska incitament, bör myndigheter satsa på utbildningskampanjer som ökar människor medvetenhet om kokaodlingens negativa effekter på samhället, men också arbeta för ökat förtroende för samhällets institutioner, säger Marcela Ibáñez Díaz, som redan presenterat sin forskning för UNDCP, United Nations Drog Control Program.

Många miljöproblem handlar om sociala dilemman. Genom ett unikt samarbete mellan nationalekonomiska, psykologiska och statsvetenskapliga institutionerna, ger Göteborgs universitet från och med denna höst en kurs om sociala dilemman. Denna kurs blir också del av introduktionsterminen nästa höst när Handelshögskolans nya miljömasterprogram startar.

Tid och plats för disputationen: Måndag 26 november kl 10.00, sal B 32, Vasagatan 1
Avhandlingens titel: Social Dilemmas: The role of incentives, norms and institutions
Avhandlingens författare: Marcela Ibáñez Díaz

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Marcela Ibáñez Díaz
031 – 786 46 69, marcela.ibanez@economics.gu.se

Varför odlar inte alla koka?

 lästid ~ 2 min