Nationell särart försvinner inom undertextning
De nationella normer som styr hur översättningar på TV ser ut har praktiskt taget försvunnit helt och ersatts av internationella normer, visar en ny doktorsavhandling av Jan Pedersen, Engelska institutionen, vid Stockholms universitet. Inom både tekniska normer och översättningslösningar försvinner de nationella särarterna i Skandinavien.
Så sent som i början av 1990-talet fanns det distinkta skillnader mellan hur samma film eller TV-program översattes i Sverige och Danmark. Dessa skillnader är numera praktiskt taget helt försvunna, till följd av ny teknologi och globalisering. Dagens undertexter produceras ofta av internationella företag som gör flera olika översättningar på basis av samma grundöversättning, medan det förr var public service-företagen i de skandinaviska länderna som satte normerna.
Jan Pedersens avhandling har jämfört 100 filmer och TV-program med svenska och danska undertexter som visats på TV efter millennieskiftet. Avhandlingen har undersökt tekniska normer: hur länge man har på sig att läsa en undertext innan den försvinner, hur mycket som går förlorat i översättningen, hur många undertexter det finns per film etc. Inom detta område brukade det vara så att svenska normer ofta hade mer kompakta undertexter som låg kvar i rutan länge, medan danska normer förespråkade en snabb succession av kortare undertexter som följde filmens bildrytm. Vidare gick betydligt mer förlorat i de svenska översättningarna än i de danska. Dessa skillnader är numera praktiskt taget helt borta.
Avhandlingens fokus ligger på hur översättarna hanterar kulturella referenser, dvs. hänvisningar till källkulturen som finns i filmer och TV-program. Exempel på detta är när National Health Services återges som Hälsovårdmyndigheten på svenska. Inom detta område har normerna för vilka strategier som används för att återge sådana referenser försvunnit helt. Danska undertextare brukade använda sig av mer lekfullt fria strategier för att göra referenserna tillgängliga för TV-publiken, t.ex. kunde amerikanske Senator Thurmond återges som danske Mogens Glistrup, medan svenskarna var mer fokuserade på faktainnehållet. Som en följd av de metoder som används av de kommersiella bolagen idag, där en översättning till ett skandinaviskt språk ofta är baserat på ett annat, har de nationella särarterna här helt suddats ut
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Jan Pedersen, doktorand, Engelska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 1970, e-post jan.pedersen@english.su.se, mobil 073-965 35 73
För bild kontakta: press@su.se, tfn 08-16 40 90
