Björnjakten förändrade genetiken mer än istidens isolering
Det är inte istidens isolering som styrt björnens genetiska utbredning som man hittills trott. Det visar en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet som publicerar i senaste numret av Molecular Ecology. En möjlig tolkning är att det kan ha varit människans björnjakt och markutnyttjande som haft avgörande betydelse.
För 20 000 år sedan var Europa täckt av is hela vägen ned till Tyskland, och klimatet i övriga Europa var sådant att flera arter var begränsade till sydliga områden, som Iberiska halvön och Italien. Dessa områden utgjorde tillflyktsorter, områden där arter kunde överleva under kallare perioder för att återkolonisera centrala och norra Europa när det blev varmare. Men brunbjörnen var inte begränsad till dessa, utan kunde röra sig fritt över stora delar av södra och Centrala Europa. I den aktuella studien har mitokondrie-DNA från björnlämningar analyserats. Vissa av fossilen var så gamla som 20 000 år. Analysen visade att det genetiska mönster hos dessa gamla brunbjörnar skiljde sig från hur det ser ut i de björnar som lever i dag.
– Tidigare har man tolkat dagens genetiska struktur som att brunbjörnen var isolerad i södra Europa som flera andra arter. Men vår studie visar att så var inte fallet, säger Love Dalén, en av svenskarna som deltagit i studien.
De nya resultaten visar i stället att brunbjörnen överlevde i centrala Europa, även under den kallaste perioden av istiden. Forskarna tror nu att det genetiska mönstret som finns i dagens brunbjörnar är ett resultat av historisk jakt och mänskliga aktiviteter i brunbjörnens naturliga miljöer. För några tusen år sedan fanns det nämligen brunbjörnar i hela Europa, i dag finns det bara några populationer kvar i Spanien, Italien, Balkan, och Skandinavien.
– Det är inte konstigt att man har tolkat resultaten annorlunda tidigare, när brunbjörnen är utdöd i huvuddelen av sitt gamla utbredningsområde och vi bara kunnat arbeta med kvarlevande spillror av de populationer som levde här en gång, säger Anders Götherström som har lett studien.
Studien är ett samarbete mellan svenskarna och forskare i Spanien, Storbritannien, Tyskland och Frankrike publiceras i tidskriften Molecular Ecology. I den svenska gruppen ingår också forskaren Cecilia Anderung.
Kontaktinformation
Mer information: Anders Götherström, 018-471 64 83, 073-99278 64 eller Anders.Gotherstrom@ebc.uu.se
