Tema

Forskning om Grönlands is ger ny syn på den globala uppvärmningen: Högre havsyta kan komma snabbare än man trott

Genom att studera 120 000 år gamla lager i Grönlandsisen kan forskarna konstatera att istäcket tycks överleva ett varmare klimat på ett bättre sätt än vad man tidigare trott. Men samtidigt har man funnit tecken som tyder på en oväntat hög hastighet hos de förändringar som ändå sker. Världshavens yta skulle alltså kunna stiga fortare än man tidigare trott.

Ett exempel på snabba förändringar hittade forskarna vid studier av en så kallad isström, is som rör sig som en flod genom resten av inlandsisen och ofta bildar isberg vid mynningen, så kallad kalvning.

– På bara två-tre år ökade hastigheten hos en stor isström till mer än det dubbla. Det tyder på att man underskattat de snabba ändringar som kan ske av den mängd is som lämnar isen per år, säger Dorthe Dahl-Jensen, professor vid Niels Bohr Institutet vid Köpenhamns universitet. Dorthe Dahl-Jensen deltar denna vecka i klimatkonferensen ”Global Environmental Change: The Role of the Arctic”, som arrangeras av European Science Foundation, Vetenskapsrådet och Formas.

Dorthe Dahl-Jensens forskning tyder alltså även på att inlandsisen klarar ett varmare klimat betydligt bättre än vad tidigare modeller räknat ut. Dorthe Dahl-Jensen och hennes kollegor förnyar nu underlaget för dessa modeller, bland annat genom att studera hur isen från den så kallade Eem-perioden rört sig. Under Eem-perioden, för cirka 120 000 år sedan, var det i genomsnitt flera grader varmare än under modern tid. Detta varmare klimat varade i flera tusen år. Detta har forskarna kunnat kartlägga via ett tiotal olika parametrar, bland dessa isens syrehalt. Forskarna har även tagit DNA-prov under botten av istäcket. Från DNA-proven har man kunnat dra slutsatsen att det var cirka 400 000 år sedan Grönlands inre senast var barmark. Genom att kombinera dessa data har Dorthe Dahl-Jensen skapat en förnyad modell som visar att en stor del av inlandsisen kan finnas kvar även vid en lång period med ett varmare klimat än vi haft hittills i modern tid.

– Vi närmar oss i dag det klimat och de temperaturer som gällde under Eem-perioden, säger Dorthe Dahl-Jensen. Den här forskningen handlar alltså inte om några abstrakta resonemang, utan om något som kan vara en konkret verklighet inom kort. Styrkan med att forska på inlandsisen är att vi kan studera hur isen faktiskt påverkats under tidigare varma perioder, och jämföra detta med de modeller vi har för att beräkna hur framtiden för istäcket kan se ut. Stämmer modellen med verkligheten under Eem-perioden, ja då litar jag också på modellen.

Dorthe Dahl-Jensen betonar vikten av att modellerna är tillförlitliga när forskarna presenterar sina prognoser inför politiker och allmänhet.

– Vi forskare får inte vara ”spåmän”, vi måste vara ”vise män”. Vi får absolut inte använda modeller som överdriver faran med klimatförändringar, då förlorar vi vår trovärdighet. Just därför är det viktigt med den här typen av forskning som kan användas för att bekräfta eller modifiera de modeller som vi forskare presenterar för samhället.

Kontaktuppgifter:
Dorthe Dahl-Jensen, Telefon +45 23 32 50 25, e-post: ddj@gfy.ku.dk

För bakgrundsinformation kontakta även gärna Margareta Hansson, docent vid Stockholms universitet och koordinator för de svenska insatserna i djupborrningsprojekten som Dorthe Dahl-Jensen leder, telefon 0703 17 24 13, e-post: margareta.hansson@natgeo.su.se

För mer information om den pågående konferensen:

Dr. Volker Rachold, Executive Secretary, International Arctic Science Committee (IASC), tel 08-6739603, mobil 070-3545445. Jonas Björk, Vetenskapsrådet 08-546 44 203
Eva Högström Vetenskapsrådet, tel 08-546 44 345

Bilder att fritt ladda ner:
http://www.vr.se/huvudmeny/pressochnyheter/pressbilder.4.5478837c1081c2f831f800037.html

Forskning om Grönlands is ger ny syn på den globala uppvärmningen: Högre havsyta kan komma snabbare än man trott

 lästid ~ 2 min