Tema

Tio mammutars DNA berättar historia och underlättar brottsutredningar

Ett internationellt forskarteam med deltagare från Uppsala universitet har för första gången lyckats få fram stora mängder DNA från så många som tio sibiriska mammutar. Studien, som publiceras i tidskriften Science nätupplaga idag, kan också leda till effektivare DNA-teknik inom kriminalteknologin.

Studien är resultatet av ett stort internationellt projekt som letts från Köpenhamns universitet och Penn State University. Tidigare har man bara kunnat få fram lika stora kvantiteter av DNA från utdöda djur vid några få tillfällen, och då bara från enstaka djur.

– Tidigare har man kunnat göra begränsade studier på förhistoriskt material med mindre DNA-fragment. Nu när vi får möjlighet att arbeta med stora mängder DNA, och från flera djur, kan vi börja analysera processer som är ekologiskt och evolutionärt intressanta, säger Love Dalén, forskare vid Royal Holloway University i London och en av de tre svenskar som deltagit i studien.

Genom att använda en kombination av två redan kända metoder har forskarna fått fram tio kompletta mitokondrier från tiotusentals år gamla hårstrån från mammut. Hår bevarar DNA bra och innehåller inte så mycket kontaminerande bakterie-DNA. Man har sedan sekvenserat DNA med helt ny teknik som har kapacitet att generera mycket stora mängder DNA-sekvenser på kort tid.

– Med den här tekniken sekvenserar vi en komplett mitokondrie som kan vara 20 000 år gammal på en dag. Det kan jämföras med de gamla metoderna, där vi kunde hålla på ett halvår med att ta fram korta fragment från ett tjugotal individer, säger Anders Götherström vid avdelningen för evolutionsbiologi, Uppsala universitet.

Resultaten är enligt forskarna också högintressanta ur ett kriminaltekniskt perspektiv. Tidigare har man inom kriminalteknologin framför allt fokuserat på att ta fram DNA från hårets rot, men denna studie visar att högkvalitativt DNA även bevaras inuti själva hårstrået. Detta innebär att det både blir lättare att få fram DNA som inte är kontaminerat med annat DNA och att identifiera personer som befunnit sig på en brottsplats genom att använda hår som är avklippt ovanför roten. Forskarna hoppas även att deras teknik skall göra det möjligt att analysera flera olika gener från ett antal av de stora däggdjuren som dog ut efter den senaste istiden.

De svenskar som ingår i studien är Love Dalén, Anders Götherström och Per Ericsson vid Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm.

Kontaktinformation
För vidare information, kontakta Anders Götherström: 073-992 78 64, e-post: Anders.Gotherstrom@ebc.uu.se eller Love Dalén: +44 7942 23 222 90, e-post: Love.Dalen@rhul.ac.uk

Tio mammutars DNA berättar historia och underlättar brottsutredningar

 lästid ~ 2 min