Klimat- och sårbarhetsutredningen som presenteras idag: Klimatförändringar i Sverige kommer att ge hälsoeffekter
‘- Både människors och djurs hälsa kommer att påverkas av en klimatförändring i Sverige. Framförallt är det effekter av värmeböljor och påverkan på smittspridningen som oroar. Det brådskar nu att i samhällsplaneringen bygga in åtgärder mot klimatkonsekvenser eftersom en stor del av den logistik som planeras idag kommer att finnas kvar under decennier. Det säger Elisabet Lindgren, forskare vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och huvudansvarig för hälsofrågorna i Klimat- och sårbarhetsutredningen vars slutbetänkande läggs fram idag.
Den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen har haft i uppgift att utreda effekterna av klimatförändringar i Sverige och hur samhällets sårbarhet för dessa kan minskas. Utredningen behandlar sektorer som teknisk infrastruktur, bebyggelse, fysisk planering, jord- och skogsbruk, turism, naturvård, hälsofrågor och vattenförsörjning.
– Vi ser redan idag en del hälsoeffekter av ett ändrat klimat i Sverige. Fästingar har spridit sig norröver, och därmed även risken för borreliainfektion. Fästingsäsongen spås också öka i längd med hela två till tre månader i södra och mellersta Sverige under det kommande seklet, säger Elisabet Lindgren som ursprungligen är läkare.
– Med ökande klimatförändringar kommer utbredningen av smittspridande arter att ändras än mer och risken ökar då för att både nya arter och nya smittämnen ska etablera sig i Sverige, tillägger hon.
Enligt utredningen kan vatten- och livsmedelsburna infektioner bli vanligare sommartid. Högre temperaturer och vattenflöden ökar också risken för smittspridning mellan djur och människa. Ett varmare klimat påverkar även pollenallergiker genom att pollensäsongerna ändras liksom utbredningen av växtarter. Mögel- och kvalsterallergi kan också öka i hus med dålig ventilation.
– Vid värmeböljor ökar risken för dödsfall markant hos både djur och människor. Den svåra värmeböljan i Europa i augusti 2003 medförde att 33 000 människor dog som en direkt följd av hettan. Särskilt utsatta är hjärt-, kärl- och lungsjuka liksom äldre, säger Elisabet Lindgren, och fortsätter:
– En del akuta konsekvenser av ett förändrat klimat kan förebyggas genom tidiga och riktade varningssystem, exempelvis varning för knottinvasion till djurägare med utegående djur, och varning för värmeböljor till allmänhet och hälso- och sjukvårdssektorn. Men sen krävs en rad mer omfattande åtgärder som snarast måste beaktas i samhällsplaneringen, menar Elisabet Lindgren.
Några exempel på åtgärder som hälsoutredningen identifierar som viktiga att snarast ta itu med är:
Husbyggandet bör anpassas till fler värmeböljor, liksom till ökande problem med fukt och mögel i vissa områden. Anpassningsåtgärder omfattar allt från val av plats för byggnation till val av byggnadsmaterial och metod för avkylning, framförallt vid uppförande av nya sjukhus, äldreboenden och byggnader för djurhållningen.
Solavskärmning och/eller avkylning bör införas på existerande intensivvårds- och hjärtavdelningar, äldreboende samt där så bedöms behövas.
Dricksvattensystem bör anpassas till effekter av högre temperaturer i vattentäkter och rörledningar.
Förvaring, hantering och transport av mat och djurfoder bör anpassas till högre temperaturer.
Stockholm Resilience Centre har även bidragit med ytterligare en bilaga till Klimat- och sårbarhetsutredningen.
– Vi har tagit fram den allra första svenska forskningssammanfattningen om ekosystemens sårbarhet inför kommande klimatförändringar, säger Victor Galaz, statsvetare och forskare vid Stockholm Resilience Centre. En viktig slutsats är att negativa förändringar i ekosystemens förmåga att förse samhället med livsviktiga ekosystemtjänster som rening av luft och vatten, produktion av fisk och pollinering av grödor, kan komma mycket snabbt och överraskande.
– Regeringen bör ta denna risk på allvar och ta fram strategier för hur vi kan värdera, föregripa och hantera drastiska förändringar i ekosystemens förmåga att leverera ekosystemtjänster. För tyvärr saknas i Klimat- och sårbarhetsutredningen konkreta förslag som förbereder Sverige inför detta.
– Utredningen borde också ha gjort en mer forskningsbaserad genomlysning av svensk förvaltning och dess kapacitet att hantera framtida klimatstörningar. En viktig uppgift för framtiden blir att hålla allt från kommuner till departement ständigt uppdaterade om förändringar i omgivningen och forskningsframsteg, avslutar Victor Galaz.
Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande, inklusive alla bilagor: http://www.regeringen.se/sb/d/108
Mer information finns också att hämta på www.stockholmresilience.su.se
För mer information, kontakta:
Elisabet Lindgren, forskare Stockholm Resilience Centre, tel. 070-717 75 53, elisabet.lindgren@ctm.su.se
Victor Galaz, forskare Stockholm Resilience Centre, tel. 08-674 70 83, victor.galaz@ctm.su.se
Ellika Hermansson Török, kommunikationsansvarig Stockholm Resilience Centre, tel. 08-674 77 44, 073-707 85 47, ellika.hermansson.torok@stockholmresilience.su.se
Stockholms universitets presstjänst, tel. 08-164090, e-post press@su.se
Om Stockholm Resilience Centre:
Stockholm Resilience Centre är ett nytt forskningscenter vid Stockholms universitet. Vid centret bedrivs tvärvetenskaplig forskning för styrning och förvaltning av social-ekologiska system. I fokus står resiliens – ett systems förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas.
Stockholm Resilience Centre är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Stockholm Environment Institute och Beijer institutet för ekologisk ekonomi vid Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm. Centret är finansierat av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra.
