Hädelse och djävulspakt i justitierevisionen
1600- och 1700-talets folkliga uppfattningar om Gud och Djävulen kunde avvika radikalt från de lärda. En avhandling av Soili-Maria Olli, historiker vid Umeå universitet, undersöker hur vanliga människor förhöll sig till kristendomen.
Under tidigmodern tid i Sverige bestraffades religiösa överträdelser mycket hårt. Hädelse mot Gud ansågs vara bland de grövsta brott som kunde begås och var belagt med dödsstraff. Från och med 1680 kunde dödsdömda be om omprövning hos justitierevisionen, den tidens högsta instans, nuvarande Högsta domstolen.
– Nådeansökningarna berättar om ett samhälle där attityderna till dödstraffet förändrades trots att hädelse också fortsättningsvis ansågs vara ett mycket grovt brott, berättar historikern Soili Maria Olli, författare till avhandlingen “Visioner av världen. Hädelse och djävulspakt i justitierevisionen 1680-1789”
I sin doktorsavhandling undersöker Soili-Maria Olli hur vanliga människor förhöll sig till kristendomen. Avhandlingen har ett speciellt fokus på de folkliga uppfattningarna om Gud och om Djävulen, som ibland kunde avvika radikalt från de lärda.
Människorna i tidigmodern tid levde i en religiös kultur – religionen genomsyrade alla delar av samhället. Kristna idéer ingick som grundläggande element i de folkliga världsbilderna, trots att dessa ofta omfattade även magiska och icke-kristna föreställningar. Vid tiden för de stora häxprocesserna under mitten av 1600-talet nådde tron på Djävulens makt och inflytande sin kulmen. Enligt den dåtida teologin var Djävulen kategoriskt ond, men kunde inom de folkliga uppfattningarna ses som en verklig hjälpare i svåra stunder, som mera närvarande än Gud och till och med som en starkare makt än Gud.
– Kvinnor och män förhöll sig till Djävulen på olika sätt, berättar Soili- Maria Olli. Det ansågs att kvinnor var svagare och mer lättlurade än män och att de föll lättare för Djävulens frestelser, t ex i samband med häxsabbaten i Blåkulla. Att frivilligt ingå pakt med Djävulen var ett brott som begicks enbart av män och det betraktades som den yttersta formen av blasfemi.
Fredagen den 5 oktober 2007 försvarar Soili-Maria Olli, institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin doktorsavhandling i historia med titeln Visioner av världen, Hädelse och djävulspakt i justitierevisionen 1680-1789. Disputationen äger rum kl.10.15 i hörsal G, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Per Sörlin, Docent i historia, Mittuniversitetet, Östersund.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju,
kontakta gärna Soili-Maria Olli på tel 090- 786 56 85 eller e-post Soili-Maria.Olli@histstud.umu.se
