Att läsa och förstå text på franska: Hur hanterar inlärare tvärspråkliga ord?
Université, university, universitet, la lecture, a lecture, lektyr, fromage de chèvre, citronfromage … Som läsare får vi vanligtvis hjälp av tidigare kunskap och kontext för att förstå ords betydelse. Att förstå en texts innebörd är inte alltid en självklarhet och vi stöter ofta på tvetydiga ord. Att läsa text på ett främmande språk kan ses om ett konststycke.
Enligt forskare inom andraspråksinlärning skiljer sig läsning på ett främmande språk från läsning på modersmålet i flera avseenden. Den svenske läsaren har visserligen erfarenhet av att läsa text på svenska men vanligtvis har hon eller han ett begränsat ordförråd i franska. Dessutom måste läsaren tampas med två språk: sitt modersmål och det främmande språket. Med speciellt fokus på hantering av tvärspråkliga ord har Anna Nilsson undersökt hur inlärare går till väga för att bygga upp innebörd utifrån text på franska.
Flerspråkiga läsare stöter på tvärspråkliga ord som hjälper – film, hôtel, café – eller ord som stjälper – semestre, inte semester utan “termin” – när de försöker förstå fransk text. De senare har fått etiketten kallade falska vänner eftersom de endast erbjuder formella likheter men inte har samma betydelse. Svenskar som lär sig franska har för det mesta också ett stort ordförråd på engelska och möter således tvetydiga ord i den franska texten, till exempel coin med betydelsen “hörn” på franska eller “mynt” på engelska.
Anna Nilsson har observerat studenter som följer en franskkurs i Aix-en-Provence. De gör så kallade tänka-högt-protokoll och uppnår olika nivåer av läsförståelse. Analysen visar att de använder ett fåtal olika tillvägagångssätt för att förstå texten. De gör ofta omformuleringar eller ifrågasätter vad de tidigare har förstått av innehållet. Liknande tillvägagångssätt fyller en viss funktion genom att bidra till läsprocessen. Dessutom reagerar läsare ofta på vad de läser och på deras egna förmåga att bygga upp textens innebörd.
Resultat visar att det är svårt att se ett samband mellan tillvägagångssätt och läsförståelse. Det verkar ännu idag inte finnas något recept för strategisk läsning med garanterad läsförståelse. Resultat från översättning och tänka-högt-protokoll tyder på att ju mer läsaren uppmärksammar tvärspråkliga ord, desto mindre förstår hon eller han textens innehåll.
Resultat från ordassociering visar också att tvärspråkliga ord gör andra potentiella tvärspråkliga ord aktuella i större utsträckning än ord med typiskt franska särdrag. Ett exempel på tvärspråklig aktualisering är sacrifice (stimulusord) – religion (associeringssvar).
Enligt fallstudier i Anna Nilssons avhandling skulle en större medvetenhet om tillvägagångssätt och hantering av tvärspråkliga ord vara en del av svaret på studenters och lärares förfrågan om hur inlärare kan uppnå en högre nivå av läsförståelse trots att texten är på ett främmande språk.
Avhandligens titel: Lire et comprendre en français. Les pratiques de lecture et le traitement des similitudes intra- et interlexicales.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anna Nilsson, tfn 08-16 3478, e-post: anna.nilsson@fraita.su.se
