Solidaritetsarbetare utmanar och bekräftar spåren av koloniala arv
En slant i bössan till jul, ett fadderbarn eller kanske rent av åka ut på egen hand till ett fattigt land? Hundratals svenskar har under åren rest till Nicaragua för att bidra. I en ny avhandling från Umeå universitet visas på den globala solidaritetens svårigheter i en postkolonial samtid.
Västerlänningar som reste till Nicaragua i samband med den sandinistiska revolutionen 1979 kallades “Internacionalistas”. Termen finns kvar och används ibland på svenska solidaritetsarbetare som ett sätt att markera att deras närvaro handlar om en gemensam strävan, en kamp för ideal bortom nationella gränser.
Men hur hanterar man att vara en privilegierad svensk när man vill finnas till som en jämlike? Hur berättar man för andra om vad man har gjort och hur berättar man om Nicaragua? Revolution, fattigdom, korruption, naturkatastrofer
Men mer?
En aktuell avhandling i etnologi från Umeå universitet visar att solidaritetsarbetarnas berättelser både utmanar och bekräftar spåren av koloniala arv.
– Boken handlar om hur solidaritetsarbetares skildringar skapar uppfattningar om människor och miljöer i Nicaragua såväl som Sverige, säger författaren Linda Berg. Den visar även på hur svårt det kan vara att upprätta samhörighet när förutsättningarna är så ojämlika.
I avhandlingen analyserar Linda Berg intervjumaterial, rapporter och artiklar av svenska solidaritetsarbetare som har jobbat för social förändring i Nicaragua.
– Jag har intresserat mig för hur de identiteter som förmedlas i informanternas skildringar speglar föreställningar om nationalitet, ras och kön, förklarar Linda Berg. Jag har också studerat hur föreställningarna hanteras inom ramen för en rörelse med ambition att verka för global rättvisa.
Lördagen den 22 september försvarar Linda Berg, institutionen för kultur och medier/Genusforskarskolan, Umeå universitet, sin avhandling med titeln InterNacionalistas. Identifikation och främlingskap i svenska solidaritetsarbetares berättelser från Nicaragua. Disputationen äger rum kl. 10.00 i Hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Beatriz Lindqvist, Institutionen för genus, kultur och historia, Södertörns högskola.
Avhandlingen har utgivits på förlaget H:ströms – Text & Kultur. För recensionsexemplat, vänligen kontakta förlaget, Patrik Tornéus (patrik@hstrom.nu)
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Linda Berg på e-post: linda.berg@kultmed.umu.se eller tel 070-3927800.
