Tema

Hur kan högre utbildning subventioneras för att öka dess samhällsekonomiska avkastning?

Ska högre utbildning vara helt avgiftsfri för alla individer oavsett ekonomiska resurser och bör alla utbildningsgrenar subventioneras likadant? I sin avhandling i nationalekonomi vid Stockholms universitet diskuterar Camilo von Greiff dessa frågor utifrån förutsättningen att den samhällsekonomiska avkastningen på högre utbildning i Sverige kan öka jämfört med dagens nivå.

– Individers socioekonomiska status avgör till stor del synen på högre utbildning. Detta gör i sin tur att många högbegåvade individer med låg socioekonomisk bakgrund inte väljer att läsa vidare efter gymnasiet medan mindre begåvade individer med hög socioekonomisk bakgrund genomgår en högre utbildning, säger Camilo von Greiff som den 14 september lägger fram sin avhandling vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet.

Den samhällsekonomiska avkastningen på högre utbildning bestäms delvis av i vilken mån högutbildade individer medverkar till nya innovationer och teknologiska framsteg, som driver på den ekonomiska utvecklingen. Sannolikheten till detta är rimligen beroende av hur begåvade dessa högutbildade individer är menar Camilo von Greiff.

– Om staten vill att dess investering i högre utbildning, som är en väsentlig del av statens utgifter, ska ha en hög avkastning i form av ekonomisk tillväxt är det viktigt att attrahera begåvade individer från mindre bemedlade hem. Det kan därför finnas skäl att införa ett mått av riktade subventioner till dessa grupper, så att deras ekonomiska incitament till högre utbildning ökar på bekostnad av de bättre ställda individerna. Ett alternativ till detta kan vara att förändra intagningssystemet så att det i större utsträckning premierar individer med hög begåvning, säger Camilo von Greiff.

En annan del av avhandlingen rör olika ämnesinriktningars samhällsekonomiska avkastning. Det finns teorier som pekar på att individer med specialistkunskaper är de som främst bidrar till innovationer och förfining av produktionsprocessen. Dessa specialistkunskaper kan fås med en snävt nischad högre utbildning. Å andra sidan kan det i en värld av ökad globalisering och ökat omvandlingstryck vara svårt för blivande studenter att veta vilken typ av utbildning som kommer att leda till arbete på den framtida arbetsmarknaden. Det kan därför vara lockande att välja en bred utbildning, bestående av flera ämnen, för att inte ”lägga alla ägg i samma korg” inför den osäkra arbetsmarknaden. Det kan därför finnas en konflikt mellan blivande studenters vilja att gardera sig och ekonomisk tillväxt.

– Jag visar att staten kan förena dessa mål genom att ge ekonomiskt stöd till de studenter som genomgått en specialiserad utbildning som visat sig vara ”fel” i meningen att den inte resulterar i ett specialiserat arbete. På så sätt ökas antalet studenter som vågar satsa på en nischad utbildning samtidigt som dessa individers vilja till riskgardering inte åsidosätts, säger Camilo von Greiff.

Avhandlingens titel: ”Income Redistribution, Educational Choice and Growth”

Ytterligare information
Camilo von Greiff, Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 070-7522380, e-post Camilo.vonGreiff@ne.su.se

Hur kan högre utbildning subventioneras för att öka dess samhällsekonomiska avkastning?

 lästid ~ 2 min